KAUSALITET I UTBILDNINGSVETENSKAP

Sammanfattning: Syfte: Uppsatsens övergripande syfte är att bidra till en ökad vetenskapsteoretisk förståelse av kausalitetsbegreppet inom utbildningsvetenskap i en svensk kontext, och hur den kunskapen kan tillämpas i undervisningspraktiken. Specifika syftet är att belysa hur olika aspekter av kausalitet avspeglar två grundläggande forskningstraditioner i två olika synsätt på kausalitet inom utbildningsvetenskap, och hur synsätten kan användas i praktiska beslut som varje lärare behöver fatta i sin vardag. Teori: Som primär analytisk resurs används distinktionen mellan de två grundläggande forskningstraditionerna empirism och realism, och som underordnade analytiska kategorier används de fem mest centrala och inflytelserika teorierna om/aspekterna av kausalitet. Metod: Metoden är närläsning av litteratur om dels två grundläggande forskningstraditioner, dels de fem teorierna om kausalitet. Därefter analyseras hur de olika kausalitetaspekterna avspeglar respektive forskningstradition i två olika synsätt på kausalitet inom utbildningsvetenskap, likheter och skillnader mellan synsätten och vad som vinns och förloras med de olika synsätten. De två olika synsätten används till sist som ett redskap för att analysera hur lärare i två tänkta scenarier utifrån två olika typer av systematiska översikter om en och samma undervisningsmetod kan använda synsätten i sin planering av undervisningen. Resultat:Inom utbildningsvetenskap finns två grundläggande synsätt på kausalitet. I det ena avspeglar kausalitetsaspekten lagbundenhet i observationsstudier och kausalitetsaspekterna manipulerbarhet, kontrafakticitet och sannolikhet i experiment och kvasiexperiment forskningstraditionen empirism. I det andra är kausalitetsaspekten mekanism ett uttryck för forskningstraditionen realism, och för att kunna identifiera kausaliteten krävs i regel kvalitativa studier. Resultaten visar sammantaget att lärare, förutom att fråga efter en viss undervisningsmetods effekt, i sin undervisningsplanering även behöver fråga efter vilka kausalitetsaspekter som metoden baseras på och på vilket sätt de avspeglar någon av forskningstraditionerna empirism eller realism, samt bedöma från fall till fall om aspekterna är relevanta för undervisningspraktiken.