Mätning av knäts rörelse vid unilateralt och bilateralt knäböj med kinectkamerasensor och Qinematics testprotokoll efter främre korsbandsrekonstruktions hos kvinnliga fotbollsspelare.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Luleå tekniska universitet/Hälsa och rehabilitering

Sammanfattning: Introduktion: Knäleden är en gångjärnsled vars rörelser är komplex och gör den känslig för skador. Främre korsbandsskada är den skada som förkommer mest och fotbollsspelande kvinnor är överrepresenterade. Efter en rekonstruktion krävs rehabilitering med fokus på stabiliserande, styrkande och rörelseökande övningar men trots detta är det svårt att återfå den dynamiska posturala kontrollen och funktionaliteten. Nya tekniker från bland annat tv-spelsindustrin möjliggör objektiva mätmetoder av rörelsekontroll vilket är värdefullt inom fysioterapi vid undersökning, uppföljning och utvärdering, t.ex. efter en korsbandsskada. Syfte: Undersöka knäts rörelse vid knäböj hos kvinnliga fotbollsspelare med rekonstruerat ACL samt utan specifik knäskada med kinect kamerasensor och Qinematics testprotokoll. Material och metod: Åtta kvinnliga elitfotbollsspelare deltog. Deltagarna blev indelade i tre grupper, knä utan skada, knä med främre korsbandsskada (ACL-R) och knä med annan skada ej främre korsbandsskada. Mätningarna genomfördes på alla deltagare med testprotokollet Qinematic där testpersonerna ska genomföra olika funktionella tester. Resultat: Vid bilateralt knäböj försköts knäleden mer i frontalplanet hos individer med ACL-R jämfört med de resterande grupperna, både i upp- och nedfas. Vid unilateralt knäböj försköts knäleden mer hos individer med annan skada och ACL-R under nedfas, däremot försköts knäleden mer hos friska individer i uppfasen. Konklusion: Studien pekar på större knärörelse i frontplanet hos kvinnliga fotbollsspelare med rekonstruerad korsbandsskada vid bilateralt knäböj. Vid unilateralt knäböj var resultaten varierande med större rörelse i nedfas men ej uppfas. Detta är en initial pilotstudie. Större studier med fler deltagare behövs för att möjliggöra statistiska signifikansanalyser av eventuella gruppskillnader.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)