Hållbarhetsredovisning - kanon eller kalkon? En studie av fondanalytikers användning av hållbarhetsredovisningar

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Uppsatsens titel: Hållbarhetsredovisning – kanon eller kalkon? En studie av fondanalytikers användning av hållbarhetsredovisningar Seminariedatum: 31 maj 2012 Ämne/kurs: Magisteruppsats, Företagsekonomi - redovisning, 30 HP Författare: Sofie Lindgren och Daniel Lindström Handledare: Johan Dergård och Niklas Sandell Fem nyckelord: Hållbarhetsredovisning, fondbolag, analytiker, UN PRI, etisk fond Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i sådana fall på vilket sätt fondanalytiker använder sig av företagens hållbarhetsredovisning i sina företagsanalyser. Bisyftet är att undersöka hur användningen av hållbarhetsredovisningen i företagsanalyser skiljer sig åt hos fondanalytiker som arbetar med etiska fonder respektive de som arbetar med andra fonder. Metod: För att undersöka syftet har vi valt att hålla intervjuer med fem fondbolag på den svenska marknaden för att få deras syn på hållbarhetsredovisning och etiska fonder. Intervjuerna har skett genom möten med analytiker och förvaltare på fondbolagen förutom i ett fall där intervjun skett via e-mail. Teori: De teorier som valts för att undersöka och förklara ämnet är intressent-, legitimitets- och den institutionella teorin. Teorierna beskriver företags agerande och hur detta påverkas av samhället där de verkar. Empiri: Empirin består av en sammanställning av de svar vi fått genom intervjuerna med de fem fondbolagen. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats, slutligen har de mest relevanta delarna för uppsatsen tagits med och presenteras i empiriavsnittet. Slutsatser: Det finns idag en viss efterfrågan för hållbarhetsredovisningar bland fondanalytiker och förvaltare, framförallt hos de med fokus på hållbarhet. Ändå verkar det som att många inte tar hållbarhetsfaktorer i beaktande på grund av kortsiktighet och avsaknaden av en koppling till de finansiella faktorerna. Det framstår som att företagen som presenterar hållbarhetsredovisningar inte vet hur eller vad de ska presentera. Fondförvaltare och analytiker av etiska fonder tycks inte heller ta hållbarhetsredovisningen i beaktande för att undersöka företagens hållbarhetsarbete då man övervägande använder sig av negativ screening. För att öka användningen av hållbarhetsredovisningar krävs en förändring i utformandet av dessa så att analytiker lättare ska kunna använda dessa som underlag för sina företagsanalyser.