Här har du, mitt barn! - Överlåtelse av näringsfastighet vid generationsskifte

Sammanfattning: Förr användes en metod för att minska skatteeffekterna vid försäljning av näringsfastigheter. Metoden kallas för kattrumpan. Kattrumpan utgjorde det första steget i en transaktionskedja, där fastigheten paketerades i ett aktiebolag samägt med närstående. Överlåtelsen ansågs vara en gåva enligt huvudsaklighetsprincipen. Överlåtaren kunde då motta en ersättning skattefritt upp till en nivå som var precis under taxeringsvärdet. Metoden stoppades genom en stoppskrivelse i oktober 2016. Senare infördes en regeländring, som medför att överlåtelser av näringsfastigheter till aktiebolag mot en ersättning överstigande det skattemässiga värdet alltid medför kapitalvinstbeskattning. Vid tillämpning av regeln anses fastigheten avyttrad. Lagstiftningen lyckades med sitt syfte då kattrumpan stoppades. Dock omfattas även andra situationer såsom interna generationsskiften. Jag anser därför att tillämpningsområdet blev bredare än det ursprungliga syftets avsikt. Flera remissinstanser hävdade att den nya regleringen kunde medföra att generationsskiften i vissa fall omöjliggjordes till följd av höga skatteuttag. Det kan finnas flera organisatoriska skäl till att vilja bolagisera sin näringsfastighet vid ett förestående generationsskifte. Eftersom huvudsaklighetsprincipen fortfarande tillämpas vid överlåtelser mellan fysiska personer, är den nya lagstiftningen bristfällig ur ett neutralitetsperspektiv. Det går fortfarande att överlåta fastigheter mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet till en fysisk person utan att det medför direkta skattekonsekvenser. Det kan därmed uppstå en inlåsningseffekt i företagsformen enskild näringsverksamhet. Det går fortfarande att överlåta fastigheter till aktiebolag genom gåvor som medför skattemässig kontinuitet. Ersättningen måste då motsvara det skattemässiga värdet. Huvudsaklighetsprincipen är då fortfarande tillämplig. Understiger ersättningen det skattemässiga värdet blir 53 kap. IL tillämpligt. Den mest skattemässigt effektiva metoden för att genomföra ett generationsskifte enligt gällande rätt, är troligtvis genom en underprisöverlåtelse enligt 53 kap. IL. Då blir det varken kapitalvinst-beskattning eller återföring för överlåtaren. Förvärvaren får nya underlag för värdeminskningsavdrag baserat på överlåtarens skattemässiga värde. Det är inte helt klart vilket anskaffningsvärde förvärvaren får vid uttagsbeskattning enligt 8 kap. 2 § 2 st. IL. Jag har landat i slutsatsen att det rimligaste alternativet är att förvärvaren får tillgodogöra sig den erlagda ersättningen som anskaffningsvärde, vilket medför kontinuitet i beskattning. Jag anser att den nya regleringen är i linje med realisationsprincipen och skatteförmågeprincipen, då fastigheten anses avyttrad och överlåtelsen måste medföra en kapitalvinst, för att beskattning ska ske.