Det distribuerade ledarskapet i skolförbättring

Sammanfattning: Syftet med vår uppsats är att söka svar på hur några skolledare och huvudmän arbetar med skolförbättring. Våra frågeställningar är; På vilka sätt ser huvudmän, skolledare och forskning på skolförbättring?På vilka sätt tar skolledare och huvudmän tillvara specialpedagogens kompetens gällande skolutveckling? Vår uppsats vilar på systemteori. I systemteori ligger fokus på helheten där det är delarna eller nivåerna i systemen som påverkar varandra ömsesidigt. Detta ömsesidiga beroendet är mycket viktiga aspekter där människor i ett socialt system tillsammans skapar helheten. I systemteorin finns en hierarkisk uppbyggnad där den högre nivån alltid är överordnad de lägre nivåerna. För att ett system ska fungera är det viktigt att det är tydligt och att gränserna mellan de olika nivåerna upprätthålls. Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod då vi är ute efter att undersöka skolledares och huvudmäns uppfattningar om skolförbättring. Bryman (2015) menar att den kvalitativa intervjun passar när undersökningen riktas mot informantens uppfattning, vilket är syftet med vår uppsats. Som metodansats har vi valt att använda oss av hemneutik. Resultaten presenterar vi i teman som utgår från våra frågeställningar. Vi presenterar huvudmännen och rektorers resultat var för sig för att senare kunna jämföra dessa två kategorier. Det resultat vi funnit i vår uppsats är bekymmersamt utifrån vår yrkesroll. Om målet med skolförbättring är att förändra undervisningen anser vi att det hade varit gynnsamt om specialpedagogen i hög grad varit delaktig i det arbetet. I vår uppsats finner vi att huvudmän och rektorer strävar efter ett distribuerat ledarskap i skolförbättring och ofta är det förstelärare som blir delaktiga i detta ledarskap.