A class divided : En litteraturstudie om förväntningar och motivation som påverkansfaktorer

Sammanfattning: Synen på skolor varierar, och därmed synen på dess elever. När elever på en lågpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv på föräldrar som anser att nivån kommer att sjunka. Istället började de lågpresterande eleverna att prestera bättre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria är en del av debatten angående förväntningar, ett forskningsområde som startades upp av Robert Rosentahl på 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bättre med höga förväntningar. Förväntningsteorier finns idag närvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier är motivation en essentiell del. Men håller forskningen med Skolverket om att förväntningar genererar resultat? Vi har systematiskt sökt fram och läst igenom vetenskapliga artiklar som vi ansett vara lämpliga för studien. Artiklarna är granskade ur ett etiskt perspektiv och presenteras var för sig. Med ett sociokulturellt perspektiv vill vi besvara hur lärarnas förväntningar på eleverna ser ut samt vad som motiverar eleverna. Studiens resultatdel baseras på tretton vetenskapliga artiklar som alla är på engelska från världens alla hörn. Förväntningar baserade på etnicitet och socioekonomiska skillnader existerar överallt, elevers motivationsfaktorer är även de homogena i alla länder och bygger på värderingar. Lärare baserar sina förväntningar på etnicitet och socioekonomisk bakgrund, och skapar självuppfyllande profetior. Alla elever har samma chans att lyckas i skolan, men förväntningar och motivation kan påverka dem, både positivt och negativt. Med engagemang från föräldrar och lärare och genom att se varje elev som en enskild individ kan vi skapa motivation som i kombination med höga förväntningar generar goda skolresultat.