Perspektiv på språklig sårbarhet i övergången mellan förskola och skola

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Malmö universitet/Malmö högskola/Fakulteten för lärande och samhälle (LS); Malmö universitet/Malmö högskola/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Sammanfattning   Asserborn, Jeanette & Flemming, Marie (2021). Perspektiv på språklig sårbarhet i övergången mellan förskola och skola. Specialpedagogprogrammet, Fakulteten för lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Barn med en språklig sårbarhet måste då de är runt sex år gamla göra en övergång från förskolan till skolan. Olika språkliga insatser görs för dessa barn i förskolan och kommer att göras i förskoleklassen. Dessa insatser vill vi identifiera. Forskning visar på bristande informationsöverföring mellan förskolan och skolan. Den sekretess som råder mellan förskolan och skolan försvårar för pedagogerna att delge varandra de språkliga insatser som gjorts och kommer att göras. Informationsöverföringen riskerar därför att bli bristfällig. Detta kan leda till att barn med språklig sårbarhet inte får adekvat stöd i skolan. Vi ser att här finns en kunskapslucka att fylla då vi tror att mer kunskap kring detta kan gynna barn med en språklig sårbarhet. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande uppsats är att identifiera en variation av tidiga språkinsatser i förskolan och i förskoleklass och att ta reda på vilka uppfattningar och erfarenheter olika professioner har om hur förebyggande arbete kan bedrivas för att underlätta språkutvecklingen för elever i språklig sårbarhet. Uppsatsen syftar även till att ta reda på hur pedagogerna arbetar med övergången för de här barnen och vilken informationen är som överförs mellan de här skolformerna, gällande barn i språklig sårbarhet. Frågeställningarna i den här studien är: Vilken variation av olika arbetssätt beskrivs av lärare i förskolan respektive förskoleklass av tidiga språkinsatser hos barn i språklig sårbarhet? Vilka uppfattningar och erfarenheter har olika professioner om hur förebyggande arbete kan bedrivas för att underlätta för barn språklig sårbarhet? Vilken variation av olika arbetssätt beskrivs för att underlätta övergången mellan förskola och skola och vilken information anser de är relevant att föra över, för barn i språklig sårbarhet?     Teoretisk utgångspunkt Studiens teoretiska utgångspunkt är olika specialpedagogiska perspektiv. Det relationella perspektivet vilket beskrivs ur två olika synvinklar. Det kategoriska perspektivet, dilemmaperspektivet, salutogena perspektivet och organisations- och systemperspektivet.   Metod Insamling av empirin genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med två barnskötare i förskolan, en förskollärare i förskolan, två förskollärare i förskoleklass, en lärare i förskoleklass, en specialpedagog kopplad till arbetslaget i förskolan, en specialpedagog i ett centralt team och en specialpedagog med logopedutbildning som arbetande i skolan. Insamlat material har bearbetats, kategoriserats och analyserats genom en innehållsanalys.   Resultat I resultatet belyser informanterna en mängd variationer av olika språkinsatser för barn i språklig sårbarhet. Vikten av att barnet kan göra sig förstådd och ingå i den sociala gemenskapen var något som framkom som betydande. För att nå hit är det nödvändigt att tillrättalägga miljön runt barnet. Om detta arbete lyckas, blir barnet inte längre språkligt sårbar. Informanterna kopplar språklig sårbarhet till pedagogiken och lärmiljön. Det handlar om att utforma en lärmiljö som är språkligt kommunikativ. Informanterna ger olika exempel på hur de arbetar med detta. Framgångsfaktorerna hos barnet är något som de menar måste hittas. Dessa framgångsfaktorer är den information som belyses som de mest betydande att överföra i övergången mellan förskola och skola. Pedagogerna efterlyser alltså ingen information på detaljnivå utan endast framgångsfaktorerna. Denna information behövs för att kunna arbeta vidare med barnet. Dilemmat då sekretesslagen hindrar information från att överföras utan vårdnadshavarnas godkännande belystes. Men även hur pedagogerna arbetar för att vårdnadshavarna ska ge detta godkännande genom att förtroende skapas. Pedagogerna pratar mycket om vikten av att skapa relationer i övergången. Detta relationella arbete leder till att barnet har lättare för att nå framgångar gällande den språkliga utvecklingen. Även organisatoriska förutsättningar framkom som väsentliga för övergångsarbetet. Finns dessa leder de i förlängningen till skolframgångar för barnet.   Specialpedagogiska implikationer En specialpedagogisk implikation som åskådliggörs är vikten av att tidigt hitta rätt stöd och anpassningar till barn i språklig sårbarhet. Ytterligare en implikation är betydelsen av att i övergången mellan förskola och skola belysa barnets framgångsfaktorer men också att samarbeta med vårdnadshavarna för att barnet ska få de bästa förutsättningarna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)