F-3 lärares inställning till kartläggning av elevers tidiga läs-, och skrivutveckling : En kvalitativ studie om åtta lärares erfarenhet av kartläggning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Mälardalens universitet/Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Sammanfattning: Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka lärares erfarenheter och inställning till att kartlägga elevernas tidiga läs- och skrivutveckling och vilket/vilka kartläggningsmaterial som används. Studien genomfördes med sex semistrukturerade intervjuer med lärare från två olika skolor i två olika kommuner, fyra enskilda intervjuer och två parintervjuer. De två kartläggningsmaterial som främst användes är Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och Legilexi, vilket beror på att kommunerna som lärarna är verksamma i har olika screeningplaner. Resultatet visar att lärarna har en positiv syn på kartläggning för att det kan ge läraren en tydlig överblick över vilken kunskap som redan finns i elevgruppen, både på grupp- och individnivå. Kartläggning är tidskrävande, men översikten som kartläggningen resulterar i stöttar läraren i sin planering av undervisningen för att kunna införa stöd och anpassningar där det behövs. Erfarenhet från mellanstadiet upplevdes fördelaktigt eftersom lärarna vet vad som komma skall för eleverna, på så sätt kan läraren stötta, pusha och förbereda eleverna inför mellanstadiet. För att kartlägga elevernas skrivutveckling använder lärarna egna skrivövningar och skrivuppgifter, utöver de områdena som Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–3 och Legilexi testar av inom skrivutvecklingen. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)