Optimering och analys av planerade avbrott : dess kostnad och nyttjande av reservkraft eller AMS

Sammanfattning: Dagens samhälle blir allt mer beroende av el och förväntningar att ha tillgång till en välfungerande elleverans dygnet runt ökar för var dag. Detta innebär att en elleverans med få avbrott och en hög leveranssäkerhet i elnätet är en prioritet. När det väl sker ett avbrott påverkas alla delar av samhället och från ett ekonomiskt perspektiv kan avbrott innebära dyra kostnader för alla inblandade parter, inte minst för elnätsföretagen. Detta examensarbete innefattar en undersökning av hur mycket aviserade (planerade) avbrott egentligen kostar Skellefteå Kraft Elnät AB (SKEAB). För att göra detta har kostnader för tre olika planerade avbrott analyserats. SKEAB vill kunna minska sina avbrottstider och antalet avbrott för att uppnå en god leveranssäkerhet i sitt nät. För att åstadkomma en säker elleverans finns det olika metoder som kan tillämpas, de två som undersöks i detta arbete är att mata berörda kunder från ett reservelverk och metoden arbete med spänning (AMS). Kostnader för dessa metoder beräknas för att jämföra skillnaderna mellan att ha avbrott eller avbrottsfritt för kunder när arbeten utförs i elnätet. Arbetet har utgått från 2022 års avbrottsrapport för SKEAB för att beräkna avbrottskostnaderna med hjälp av Energimarknadsinspektionens beräkningsmetod. Övriga kostnader estimeras utifrån EBRs kostnadskatalog samt internt material från Skellefteå Krafts koncern. Eftersom alla exempelavbrott har olika förutsättningar har respektive metod tillämpats endast på de exempelavbrott som det är möjligt att nyttja. För exempelavbrott 1 jämförs avbrott gentemot matning med reservelverk. Avbrottet beror på ett åtgärdsarbete på en transformator i en stor fördelningsstation, vilket medför att många kunder drabbas. I denna jämförelse upptäcktes det att nyttjande av reservelverk är ett billigare alternativ än ett långt avbrott för alla berörda kunder. För exempelavbrott 2 jämförs avbrott med AMS. Avbrottet är till följd av ett linjebygge på en sträcka med ett fåtal kunder. I det här fallet visar det sig att AMS är billigare, samt medför det att arbetet kan utföras helt avbrottsfritt. Vid exempelavbrott 3 tas alla metoder med i jämförelsen. Avbrottet sker på grund av att ett stolpbyte och ett fåtal mindre kunder påverkas. Främst matning med reservelverk visar sig vara betydligt dyrare. AMS är lite dyrare än att ha avbrott, men det handlar inte om en stor summa i sammanhanget. Avslutningsvis konstateras det att AMS är en arbetsmetod som har stor möjlighet att minska avbrottskostnaderna i det långa loppet och bör tillämpas än mer i Skellefteå Krafts koncern.