Adornos giv : Konstruktiva element i konstellationsbegreppet

Sammanfattning: Uppsatsen undersöker aspekter av Theodor W. Adornos konstellationsbegrepp såsom det presenteras i Negativ dialektik, för att visa dess potential som metod lämplig att adressera praktiska, politiska problem. Det kan tyckas motsäga Adornos negativa dialektik där tonvikten läggs på ett behov av kritiska förhållningssätt i filosofiska frågor, inte konstruktiva förslag, men författaren ämnar utveckla argumentationen i linje med Adornos kritiska teori. Uppsatsen går igenom bakgrunden till och aspekterna av konstellationen, där influenser från Hegel och Benjamin lyfts fram, innan en diskussion förs om dess konstruktiva element, med hänvisning till hur Adorno ser på relationen mellan teori och praxis. En rekonstruktion av Adornos användning av konstellationen i föreläsningen Den nya högerradikalismen utgör grunden för den avslutande diskussionen. Syftet med uppsatsen är att presentera en idé om konstellationens potential som teoretisk metod, som kan riktas mot praktisk förändring utan att upprätthålla status quo.