Låsta portar, färdig mark - Om socialarbetares syn på hur organisatoriska och strukturella faktorer påverkar socialtjänstens förmåga att bygga tillitsfulla relationer med utsatta grupper i ljuset av LVU-kampanjen

Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka socialarbetares syn på vilka organisatoriska och strukturella faktorer som inverkar på socialtjänstens förmåga att hantera LVU-kampanjens efterverkningar och etablera en större tillit till socialtjänsten hos den grupp i samhället som berörts negativt av kampanjen. Studien innefattade intervjuer med sju socialarbetare. Tre av dessa var verksamma inom socialtjänstens myndighetsutövning, en arbetade i en stödjande roll till myndighetsutövare, och tre arbetade med socialt arbete i verksamheter utanför socialtjänsten. I analysen användes ett teoretiskt ramverk som berörde institutionell rasism, intersektionalitet och kritiskt socialt arbete. Respondenterna ansåg att det var av stor vikt att socialtjänsten intog en lyssnande och lärande roll i möten med medborgare i lokalsamhället för att lära sig mer om deras behov. Man ansåg vidare att förutsättningen både för att kunna förmedla information på ett effektivt sätt och att skapa en ömsesidig dialog var att skapa plats för mänskliga möten mellan socialtjänsten och medborgarna. För att detta skulle kunna komma till stånd ansåg man att socialtjänsten och dess representanter behövde ha mer kontakt med stödsökande och bli mycket mer närvarande ute i lokalsamhället och där arbeta för att bygga bärande och långsiktiga relationer. Respondenterna beskrev vidare ett flertal organisatoriska utmaningar som försvårade för socialtjänsten att göra ovanstående, såsom brist på avsatt tid i ärenden, brist på resurser, brist på personal, att uppsökande arbete inte ryms inom socialsekreterares befintliga roller, att det inte finns kvalificerade personer som kan utföra uppsökande arbete, samt en byråkratisk organisation som inte kan anpassa sina insatser utifrån stödsökandes individuella förutsättningar. Vidare satte respondenterna in dessa svårigheter i ett strukturellt perspektiv, där man bland annat lyfte fram ojämlikhet, rasism, besparingar inom välfärden och det rådande främlingsfientliga klimatet i Sverige som faktorer som bidrog till kampanjens stora genomslag och som utmaningar som socialtjänsten aktivt behöver förhålla sig för att kunna bedriva ett mer tillitsskapande socialt arbete inom utsatta grupper i det svenska samhället.