Musik som en väg till delaktighet för barn och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Luleå tekniska universitet/Institutionen för hälsa, lärande och teknik

Sammanfattning: Abstrakt Att kommunicera är en grundläggande demokratisk rättighet, och delaktighet är mycket viktigt för att stärka möjligheter till kommunikation. Personer med avsevärda nedsättningar i förmåga till kommunikation har ofta flera andra funktionsnedsättningar vilket komplicerar situationen och gör att pedagoger behöver mer kunskap kring denna grupp (Heister Trygg, 2012). Delaktighet är ett centralt begrepp inom den specialpedagogiska forskningen. Att alla människor ska ha rätt att vara delaktiga i samhället framhålls också i de handikappolitiska målen i Sverige (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2018). Det är alltså en fråga för hela samhället. De estetiska uttryckssätten är, enligt Ferm Thorgersen (2014) att betrakta som kommunikation, som ett sätt att göra sig hörd och sedd på. Musikaliteten är något som vi människor har med oss som nyfödda, och är en förmåga som finns tillgänglig för oss att använda oss av för att kommunicera med omvärlden (Jederlund, 2011). Utifrån detta önskade jag ta reda på mer om hur musikverksamhet kan bidra till delaktighet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar som påverkar förmåga till kommunikation. Syftet med studien är att undersöka pedagogers upplevelse av hur musik kan bidra till delaktighet för barn och vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar (eventuellt i kombination med andra funktionsnedsättningar) som påverkar förmågan att kommunicera. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med tre respondenter som i sitt yrke leder musikverksamhet med barn och/eller vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Forskningsfrågor, intervjufrågor och bearbetning av intervjuerna gjordes utifrån Delaktighetsmodellen (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2018). Det pedagogerna berättar om i intervjuerna visar att det finns många möjligheter och tillfällen att, inom ramen för musikverksamhet, skapa delaktighet för de personer som deltar i verksamheten. I resultatet finns exempel som berättar om att alla de fem aspekter av delaktighet i Delaktighetsmodellen som jag valt att undersöka i denna studie finns representerade i de verksamheter pedagogerna befinner sig i. I resultatet kan man se att det genomgående talas om vikten av pedagogers och personliga assistenters kommunikativa förmåga, lyhördhet och flexibilitet. Man kan också se att pedagogerna upplever att det finns mycket glädje i musikverksamheten, och min tolkning är att den glädjen är en starkt bidragande faktor till att musik kan leda till delaktighet.   

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)