Observationsstudie om normmedvetande förhållningssätt hos pedagogerna i grundskolan, en jämförelse mellan HKK och andra ämnen.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Umeå universitet/Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund: Enligt Skolverket ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna till att bli goda samhällsmedborgare genom elevernas utbildning vilken där det ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Inom hem- och konsumentkunskap ska det ges möjligheter att reflektera över normer, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet samt kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll. Alla pedagoger på skolan ska klargöra för eleverna det svenska samhällets värderingar och dess konsekvenser av individens egna personliga handlande för eleverna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarens pedagogiska arbete med fokus på normmedvetande förhållningsätt för att kunna öka kunskapen om hur normbeteende sker i hem- och konsumentkunskapen i jämförelse med andra ämnen. Metod: En kvalitativ forskning med observationer användes med tre centrala frågor, Var, När och Hur länge hos åtta pedagoger. Observationerna utfördes hos fem pedagoger på högstadiet och tre pedagoger på mellanstadiet från åk 6–9. Resultat: Pedagogerna använder mikrosanktioner och omedveten härskarteknik i sin undervisning. Slutsats: Pedagogens utbildning spelar roll för att kunna skapa heteronormativa ordning i klassrummet utifrån demokratisk och normmedvetande förhållningsätt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)