Talet om ... Hur elevhälsoteam talar om elever i behov av stöd

Sammanfattning: Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur talet om elever i behov av stöd ser ut i elevhälsoteam. Utifrån tanken att synen på elever i behov av stöd konstrueras i hur vi talar om dem, och det i förlängningen påverkar vår syn på eleverna och sedan hur vi bemöter dem. De preciserade frågeställningarna i arbetet är; Vilka diskurser går att urskilja i de undersökta elevhälsoteamen? Vilka är de rådande maktstrukturerna? och Vilka konsekvenser får detta för eleven? Teori och metod: Den teoretiska ansats som används i arbetet är diskursanalys, och då den diskursteoretiska. En diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå den värld vi lever i, kontextbundet och tidsbundet. Diskursen konstituerar vårt sätt att förstå och uppfatta vår värld. Två elevhälsoteam studeras i arbetet, material samlades in genom att samtal som fördes vid elevhälsoteam på två olika skolor, två möten på vardera skola, spelades in. Det inspelade materialet analyserades sedan och diskurser utkristalliserade sig ur samtalen. I de inspelade samtalen gick att urskilja några olika nodalpunkter, en nodalpunkt är ett speciellt tecken som organiserar diskursen. Kring nodalpunkten samlas ett kluster av ord; begrepp som förkommer i diskursen, dessa begrepp redovisas genom utdrag ur de inspelade samtalen. I studien ingår ett elevhälsoteam på en gymnasieskola och ett elevhälsoteam på en F-6 skola. Resultat: De diskurser som framkom i samtalen var; frånvaro, F-varning och bemötande. Vid de båda skolorna var det ganska tydligt att man resonerade inom det relationella perspektivet; i samtalet så utgick man från en enskild elev, men ganska snart hamnade samtalet på grupp- eller organisationsnivå. Eftersom det var skolor vars elevgrupper skiljde sig markant i ålder, så var det naturligtvis olika; på gymnasieskolan talade de mer om elev och skolmiljö, medan de på F-6-skolan även hade med hemmet som en viktig faktor i arbetet kring elever i behov av stöd. När det gäller maktaspekten, så var den inte helt lätt att urskilja i de samtal som analyserades. Dock handlar det om makt på olika plan; dels den makt som en person kan besitta i teamet, men det kan också handla om den makt som finns i hur det talas om elever i behov av stöd, hur man väljer att benämna en elev, utifrån diagnoskriterier eller annat. Detta får naturligtvis konsekvenser för eleven då elevens identitetsskapande sker, till viss del, utifrån hur eleven blir bemött och vilka förväntningar som eleven möts av. Andra möjliga konsekvenser utifrån hur talet om elever i behov av stöd ser ut, kan vara att eleven inte får det stöd den behöver på individnivå, om talet hela tiden befinner sig på grupp- och organisationsnivå.