Fåmansföretagslagstiftningen : Ett rättspolitiskt dilemma?

Sammanfattning: År 1991 genomfördes den största skattereformen i svensk historia. I samband med skattereformen infördes ett dualt skattesystem i Sverige, där tjänsteinkomster var föremål för en högre skattesats än kapitalinkomster. Denna förändring skulle delägare i fåmansföretag kunna utnyttja, genom att deklarera arbetsbaserade inkomster som kapitalinkomster, för att på så vis uppnå en skattelindringseffekt. Detta uppmärksammades i utredningsarbetet och lagstiftaren införde ett regelverk som var tänkt att förhindra detta förfarande. Detta regelverk kom att, i alldagligt tal, kallas för 3:12-reglerna och har sedan dess införlivning ständigt varit utsatt för förändring och livlig debatt. Detta beror på att reglerna inte fått den av lagstiftaren tilltänkta effekten, utan de har i stället ansetts vara ineffektiva, snedvridande och komplicerade av många kritiker. Reglerna har under årens gång skiftat karaktär och således motiverats på olika sätt med hjälp av förankring i grundläggande rättsprinciper. Syftet med uppsatsen är att identifiera rättspolitiska ställningstaganden bakom fåmansföretagslagstiftningen och diskutera dessa i förhållande till grundläggande skatterättsliga principer. Uppsatsen har en rättspolitisk karaktär och vi systematiserar olika rättspolitiska ställningstaganden utifrån utredning, proposition och utskottsbetänkande. Även kritik från sakkunniga inom området kommer att utgöra ett element i uppsatsen. Lagstiftaren har ställts inför svåra rättspolitiska ställningstaganden för att försöka “träffa rätt”, och den heterogena gruppen av fåmansföretag har många gånger i olika former lyckats kringgå reglerna. Vår genomgång av olika förarbeten visar att neutralitet och likformighet har varit två grundläggande principer som påverkat utformningen av regelverket, och i takt med att många ändringar har utförts har enkelhet fått ett allt större utrymme. Vår uppfattning är även att skatteförmågeprincipen varit en viktig komponent i lagstiftningsprocessen, då vi utläst ett samband mellan det preventiva syftet att hindra inkomstomvandling och principen ifråga. Av förarbetena till samtliga behandlade reformer framkommer ett visst mönster för hur de rättspolitiska motiven förändrats genom åren. Inledningsvis har motiven varit av någorlunda generell karaktär, för att på senare år anges i samband med detaljändringar. Den kritik som lyfts fram i uppsatsen bjuder på ett brett spektrum av åsikter till förändringarna i fåmansföretagslagstiftningen. Avsteg från rättsprinciper noteras samt kritiseras eller rättfärdigas i olika mån. Vissa kritiker anser att 3:12-reglerna helt och hållet bör avskaffas.