Inkomstbeskattning av ideella föreningar - fördjupning angående hävdvunnen finansieringskälla

Sammanfattning: Inom den ideella sektorn i Sverige är den ideella föreningen den vanligaste organisationsformen. Genom att anta stadgar och utse en styrelse blir den ideella föreningen en juridisk person. Som huvudregel är ideella föreningar skattskyldiga för sina inkomster enligt samma regler och i samma omfattning som gäller för övriga juridiska personer. Från denna huvudregel finns det dock undantag. Är den ideella föreningen allmännyttig inträder skattelättnader, bland annat i inkomstskattehänseende. Den allmännyttiga ideella föreningen är då endast skattskyldig för inkomster som härrör från näringsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt och i vissa fall för inkomst av fastighet. Den allmännyttiga ideella föreningen kan undgå skattskyldighet även för ovan beskrivna inkomster av näringsverksamhet om inkomsterna härrör från verksamhet som har en naturlig anknytning till det allmännyttiga ändamålet eller som av hävd (av tradition) utnyttjats som finansieringskälla för det ideella arbetet. Exempel på verksamheter som av hävd utnyttjats av ideella föreningar som finansieringskälla är bingo, lotterier, fester och danstillställningar. Hävdrekvisitet har ansetts svårtolkat och gett upphov till ett flertal rättsfall. Uppsatsens rättfallsgenomgång innehåller de fall som jag bedömt vara de mest betydelsefulla gällande hävdrekvisitets tillämpning. Utifrån fallen i denna rättfallsgenomgång gör jag tolkningen att rätten uppvisar en vilja att bedöma rekvisitet till föreningarnas fördel, det vill säga att inkomsterna från den aktuella verksamheten blir skattefria hos föreningen. Detta speciellt om föreningen själv bedriver verksamheten. Om föreningen däremot bedriver verksamheten i ett bolag tycks det vara svårare att uppnå skattefrihet för inkomsterna. Vidare gör jag utifrån rättsfallen tolkningen att användande av oavlönad personal i verksamheten är något som vägs in som en fördel i bedömningen även om det inte är något absolut krav. Utifrån rättsfallen går det även att konstatera att verksamhetens omfattning och avkastning inte spelar någon roll vid bedömningen av hävdrekvisitet. Vad som ingår i begreppet hävd kan enligt praxis förändras över tiden men några större förändringar är inte aktuella. Enligt praxis är också konkurrenssituationen något som kan väga in vid bedömandet av hävdrekvisitet även om det, enligt min mening, inte är alltför vanligt förekommande.