Framtida Förändringar av Förbrukningsmönster för Fjärrvärmeabonnenter

Sammanfattning: Fjärrvärme är ett populärt system för att förse Nordeuropas städer med värme. Stockholm har det största fjärrvärmenätet. Staden är ett intressant område på grund av många FV-bolag samt samarbete mellan dessa. Syftet med denna rapport är att analysera hur värme- och effektbehovet förändras för Norrenergi AB:s kunder, analysera vilka drivkrafter som finns, samt hur effekt och energiförbrukningen kommer att se ut i framtiden. Diskussion förs också om val av nyckeltal för analysen. Studien avgränsas till att använda timmdata för 1217 fastigheter mellan åren 2000 och 2016. Norrenergis fjärrvärmesystem beskrivs i detalj, och databasmjukvara från Microsoft används för framtagning av resultat. Energideklarationer från Boverket används för area- samt byggårsdata. Urvalet bedöms representativt för populationen och har liknande andelar av anläggningstyp samt byggår. SMHI:s normeringsmetod med graddagar används för normalårskorrigering. Val av nyckeltal är: energi/effekt per kvadratmeter, energi/effektsignatur, peak effekt med dimensionerande utetemperatur vid -18 grader Celsius, utnyttjningstid i timmar per år, brytpunkt och dygnsmedeleffekt. Ickelinjär regressionsanalys används vid framtagning av energisignaturernas brytpunkt, d.v.s. övergången till en bottenförbrukning för en medelfastighet. Väldigt aggregerade data används vid analys av resultat: medelfastigheter av alla Norrenergis kunder per år, per anläggningstyp. Resultaten är: • Linjernas energisignaturslutning för flerbostadshus är brantare än för lokaler, -1.22 respektive -1.14. • Basförbrukningen är större för flerbostadshus än för lokaler. 1.56 respektive 4.2 W/m2 . • Flerbostadshus övergår senare till en bottenförbrukning än lokaler. Vid 16,1 grader Celsius respektive 14.8 grader Celsius. • Lokaler har haft en högre grad av energieffektivisering än flerbostadshus, men effektiviseringen avtar. Energieffektivisering för flerbostadshus har varit liten jämfört med lokaler. • Argument görs att energieffektiviseringen beror mer på renoveringar än nytillkomna och mer effektiva fastigheter i Norrenergi kundnät. Argument görs också att incitament och motiv för energieffektivisering är idag mycket större för lokaler än flerbostadshus. • De förda hypoteserna stämmer delvis. Energiförbrukningen har minskat, men effektbehovet har också minskat. Valde nyckeltal bedöms som tillräckliga, men analys av peak effektstorlek samt frekvens rekommenderas för framtiden.