Skolfrånvaro hos värmländska elever. : Samband med familjestruktur, sociala relationer och delaktighet

Sammanfattning: Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext område och som kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket ökar risken för framtida ohälsa. Riskfaktorer för hög skolfrånvaro finns på individ-, familj-, skol- och samhällsnivå. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivåer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrånvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrånvaro och gruppen utan skolfrånvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i Värmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i Elevhälsodatabasen ELSA. Sambandsanalyser mellan utfallsvariabeln skolfrånvaro och sociodemografi, sociala relationer och delaktighet analyserades med sambandstestet Chi2, Pearsons r på 95% nivån.Resultat: Resultaten visade att det fanns skillnader beträffande familjestruktur mellan elevgruppen med skolfrånvaro och gruppen utan skolfrånvaro. Elever med skolfrånvaro bor i betydligt mindre utsträckning i en sammanhållen familj med båda föräldrarna. Resultaten visade också på samband mellan sociala relationer och skolfrånvaro. Elever med skolfrånvaro trivdes i mindre omfattning bra hemma och hade färre vuxna att prata med jämfört med elever utan skolfrånvaro. De upplevde också lägre grad av trygghet, trivsel och vänligt bemötande i skolan och hade i större utsträckning blivit rädda då någon gjort dem illa. Äldre elever med skolfrånvaro upplevde mindre delaktighet och att bli lyssnad till i skolan än elever utan skolfrånvaro.Konklusion: I skolan behövs en ökad förståelse för att elever med hög skolfrånvaro är ”elever i svårigheter” istället för ”elever med svårigheter” där elevhälsans kompetens inom det psykosociala området kan användas på individ-, grupp- och organisationsnivå.