Problemlösning i matematikundervisning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS)

Sammanfattning: Ambitionen med detta arbete är att undersöka problemlösning som undervisningsmetod och dess eventuella påverkan på elevernas attityd kring matematik. Problemlösning kan, när den används och anpassas efter elevernas behov, vara ett fruktbart verktyg i matematikundervisning som gynnar lärandet och förståelse. Enligt forskningen som presenteras i texten kan elever dra fördel av problemlösning. Vissa länder som exempelvis Japan, har problemlösning som norm i sin matematikundervisning. Sveriges undervisningsnorm när det gäller matematik tenderar mer att vara kateder/konventionell undervisning i vilken matematikläroböcker spelar en central roll. Matematikläroböckerna i sin tur underbygger imitation som uppgiftslösningsmetod och är vanliga i det svenska klassrummet, och problemlösningsmetoder är mindre användbara (Sidenvall, 2019). Problemlösning är centralt i området matematik och är en viktig del av läroplanen i det svenska gymnasiet (Skolverket, 2022), och visar sig förstärka matematisk förståelse hos elever. Å andra sidan utgör problemlösning inte alltid kärnan av matematikundervisning. Vissa av anledningarna till det beskrivs bland annat av Rodley & Bailey (2021).    Matematisk problemlösning innebär att elever bygger upp sin förståelse genom att utveckla sin egen repertoar av strategier för att lösa problem. I processen kommer de sannolikt att uppleva perioder av osäkerhet och behöver stöd för att fortsätta. Problemlösning kan vara tidskrävande eftersom ett verkligt problem kräver tid för elever att utforska och diskutera möjliga strategier (Rodley & Bailey, 2021). Implementeringssvårigheter och strategier utvecklas närmare i resultatet där det framgår att problemlösning är fördelaktigt och att elever uppvisar positiva attityder till problemlösning. Å andra sidan kan implementeringen av exempelvis undervisningsmetoder som används i andra länder medföra kulturella skillnader som kan vara svårt att bortse ifrån. Dessutom krävs för en problemlösande undervisningsmetod lämpligt material och resurser som för lärarna, enligt forskningen, kan vara utmanande att komma åt. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)