EU:s hot mot den Svenska modellen

Sammanfattning: Den Svenska modellen har gått från en omfattande lagregleringsreform på 70-talet, till ett stadigt tillstånd där bland annat rättigheter så som förenings- och förhandlingsrätt, rätten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal. Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktär där unionsrätten går före nationell rätt vid en konfliktsituation. Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens ställning fått en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, då direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet är slutet mellan. Då kollektivavtalen inte kan användas som ett implementeringsinstrument måste Sverige implementera direktiv från unionen genom lagstiftning, som då inbegriper alla parter på arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebär att beslutsbefogenheterna tas från arbetsmarknadsparterna och ges till staten. Inom många länder i Europa används så kallade allmängiltiga kollektivavtal. Dessa kollektivavtal förklaras allmängiltiga av en myndighet i berört land, och inbegriper alla på arbetsmarknaden inom exempelvis en region. Denna typ av kollektivavtal återfinns inte Sverige. Det är dock en av mina slutsatser i denna uppsats, att använda sig av allmängiltiga kollektivavtal i Sverige skulle kunna innebära en upprätthållning av den Svenska modellen och kollektivavtalens status.