Med hemmet som arbetsplats : En fallstudie av virtuellt ledarskap på Svenskt Näringsliv

Sammanfattning: Trots att tekniken för ett mer flexibelt arbetssätt funnits tillgänglig under lång tid har få arbetsgivare anammat ett virtuellt arbetssätt och dess möjligheter förrän det senaste året. I detta hänseende har Covid-19 pandemin medfört en kraftig acceleration av den digitala transformationen, innefattande att organisationer hanterar den dagliga verksamheten virtuellt på distans.  Följaktligen har vi kommit till en punkt där frågan för många företagsledare inte längre handlar om att ställa om digitalt eller inte, utan hur man ska optimera det virtuella teamet och det virtuella ledarskapet. Ett förändrat arbetssätt innebär nya utmaningar för både ledare och medarbetare i form av exempelvis nya rutiner och vägar för kommunikation, vilket i sin tur innebär såväl nya utmaningar som möjligheter. Tidigare studier har belyst ledarens roll för främjandet av motivation och effektivitet i virtuella teams, samtidigt som tidigare studier påvisat tudelade resultat av det virtuella arbetssättets inverkan på motivation och effektivitet. Denna studie syftade därmed att beskriva och analysera de möjligheter och utmaningar som uppstått efter omställningen från ett traditionellt till ett virtuellt arbetssätt, samt att undersöka framgångsrika lösningar i det virtuella ledarskapet för ökad motivation och effektivitet i virtuella team. Denna uppsats utfördes som en fallstudie på en svensk medlemsorganisation som under rådande omständigheter ställt om till ett virtuellt arbetssätt, utifrån ett tvåfaldigt perspektiv bestående av ledare och medarbetare. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som vidare analyserats i enlighet med den tematiska metoden.  Resultaten indikerade både möjligheter och utmaningar med det virtuella arbetssättet. Ökad flexibilitet och tidseffektivitet ansågs vara de främsta möjligheterna. Den största utmaningen utpekades vara avsaknaden av fysiska interaktioner, som resulterat i nedtonad kreativitet, kunskapsdelning och motivation, vilket inverkar negativt på effektiviteten på sikt. Vidare visade resultaten att visad omtanke och hänsyn, i kombination med ett individanpassat coachande förhållningssätt är en framgångsrik lösning i det virtuella ledarskapet för ökad motivation. Dessutom visar resultaten att det råder en ökad efterfrågan på individuella avstämningar, informationsdelning och sociala interaktioner i det virtuella arbetssättet. Slutligen visar resultaten av studien att teamklimatet lägger grunden för en fördelaktig virtuell kommunikation i termer av riktlinjer, kunskapsdelning och feedback. Därmed kan ledaren genom att främja ett gott teamklimat, bestående av social interaktion, relationsutveckling och tillit, öka medarbetarnas motivation såväl som effektivitet i en virtuell miljö.