På Sysslomansgatan mötte jag Studentlivet : En rumsteoretisk undersökning av staden och studenten i Gun-Britt Sundströms Student -64.

Sammanfattning: Den här uppsatsen har som syfte att utifrån Gun-Britt Sundströms roman Student -64 (1966) undersöka hur en författare genom beskrivningar av platser och rum formulerar en stadsmyt och därmed även konstruerar en viss identitet för personerna inom den. Utgångspunkten var att det finns en viss myt om Uppsala som studentstad, och att denna skildras i bland annat skönlitteraturen. Genom att fokusera på myten om studentstaden Uppsala och identiteten som student har också frågan om vilken funktion myten om staden har för studenten varit i fokus. För att genomföra undersökningen har en motivstudie baserat på rumsliga teman genomförts, som resulterade i en kartläggning över vilka platser som förekommer i romanen samt hur ofta de nämns. Det teoretiska ramverket som användes bestod huvudsakligen av Henri Lefebvres teorier om socialt rum och hur vi skapar rum genom tre olika slags erfarenheter: fysisk, mental och social, som vi får antingen genom rumsliga praktiker, representationer av rum eller genom representationella rum. Resultatet av undersökningen visar att Sundström i Student -64 gestaltar ett antal platser i Uppsala där protagonisten Sagas rumsliga praktiker kommer till uttryck. Platserna relateras till Sagas sociala erfarenhet och det hon som kallar för ”uppsalastämning”, vilket är en del av den historiska myten om Uppsala som Sundström anknyter till.  Därmed bidrar hon till att befästa myten genom att bygga på det representationella rum som är studentstaden Uppsala i sin helhet, samtidigt som hon omformulerar myten i en modern tolkning genom att skapa nya representationella rum. Dessa rum visar sig också möjliggöra en viss studentidentitet, samt en utveckling inom denna som i sig bidrar till att myten kan fortsätta leva.