Den könade och osynliggjorda funktionsnedsättningen. Strategier och upplevelser hos kvinnor med sent diagnostiserad ADHD.

Sammanfattning: Denna C-uppsats inom sociologi, skriven vid Lunds universitet, rör erfarenheter av sen diagnos av ADHD hos vuxna kvinnor. Socialstyrelsen och tidigare forskning påtalar vikten av att upptäcka flickors ADHD tidigt i livet för att motverka negativa konsekvenser som flickor och kvinnor annars har en tendens att råka ut för. Uppsatsen bygger på empiri i form av sex vuxna kvinnors egenberättade upplevelser kring sin självkänsla, självförtroende, identitet och detta med hänsyn till deras sent i ålder ställda diagnos ADHD. Frågorna som intervjuerna sökt svar på är hur dessa kvinnor upplevt hur den sena diagnosen kommit till att påverka deras privatliv, utbildning och yrkesliv. Hur har kön och klass påverkat och samvarierat i dessa erfarenheter och har strategier använts av kvinnorna för att hantera och förebygga eventuell stämpling och stigma? Tillvägagångssättet har varit textanalyser av intervjuer som grundats i teorierna socialkonstruktion, normer, stämplingsteori/stigma och klassperspektivet. Som slutsats kan kort beskrivas att det är kvinnor som trots, och beroende på, de negativa upplevelserna ett liv med odiagnostiserad ADHD upp i vuxen ålder medför, utvecklat underlättande strategier utanför samhällets stöd och insatser.