Sund kost och ökad fysisk aktivitet - vad betyder det för oss? - Fokusgruppsintervjuer med kvinnor och män 45-64 år

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Sammanfattning: Studien behandlar hur individers uppfattningar formuleras kring fysisk aktivitet jämfört med sunda kostvanor, en kunskap som är en viktig byggsten inom det tvärvetenskapliga området Kost och friskvård. Dessa livsstilsfaktorer, som ingår som förändringsmål i den svenska folkhälsopolitiken och som har en stor betydelse för hälsan och förebyggande av välfärdssjukdomar, kan i hög grad påverkas av individen själv. Den fysiska aktiviteten avtar med åldern och därför behövs förebyggande insatser för att minska den fysiska inaktiviteten hos vuxna. Pensioneringen är ett avgörande skede och därför är individer 45-64 år en viktig grupp att påverka. Studien fokuserade därför på denna åldersgrupps uppfattningar inklusive en analys av drivkrafterna för ett förändrat beteende vad avsåg ökad fysisk aktivitet. Fokusgruppsintervjuer användes som metod. Resultatet visade på en bred och nyanserad bild av uppfattningar. Mest slående var den frustrerade inställningen till företeelserna ”sund kost” och inte minst ”fysisk aktivitet”. Kunskapen om kraven och nyttan av dessa friskfaktorer var relativt låg och att fysisk aktivitet avtar med åldern bekräftades. Inlärning av nya beteenden och kravet på att göra aktiva val framstod som stora hinder. Successiva funktionsnedsättningar upplevdes av de flesta och många hade en känsla av att man mådde bra av att röra på sig. Behovet av puffar och stöd var tydligt och dessutom framkom många förslag till lämpliga lösningar för att öka aktivitetsnivån. En sammanfattande schematisk bild över drivkrafterna för förändrat beteende avseende fysisk aktivitet för åldersgruppen ingår i rapporten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)