Natur, Kropp och Ståndpunkt : Situering och feminismens roll i en era av global klimatförändring

Sammanfattning: Syftet med min uppsats är att undersöka betydelsen av begreppet situering, så som den formulerats inom feministisk teoribildning, i förståelsen av den ekologiska krisen, samt att peka på feminismens roll i en era av global klimatförändring. Utifrån en mängd (eko-) feministiska teorier närmar jag mig kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk som jag menar förnekar vår situering. I uppsatsens analysdel granskar jag situeringsbegreppet utifrån tre underteman: 1) Natur, 2) Kropp, och 3) Kunskap. I det första avsnittet gör jag en kort utredning av naturbegreppet, i den andra undersöker jag kroppslighetens roll i hur vi relaterar till naturen, och i den tredje analysdelen tar jag upp hur förståelsen av mänskliga relationer till det vi kallar naturen, är beroende av ståndpunkt. Dessa underteman, belyser olika men sammanvävda dimensioner av hur vi är situerade i världen. Kroppsligheten får en framträdande roll i vår situering i både det sociala och i ett ekologiskt sammanhang. Eftersom vår situering utgör en epistemologisk begränsning kan vi utifrån vår kropp och sociala position endast nå begränsad kunskap om vår omvärld. Härav följer att vissa dimensioner av mänsklig interaktion med naturen ur dominerande gruppers perspektiv, lätt förblir diffusa och abstrakta. Detta kan ha allvarliga konsekvenser, bland annat eftersom det dominerande perspektivet så starkt formar den värld vi alla lever i. Jag vill med hjälp av teoretiker som Donna Haraway, Sandra Harding, Vandana Shiva och Val Plumwood visa att intagandet av icke-dominanta ståndpunkter är viktigt för att på djupet förstå klimatkrisen och vår ekologiska situering.