Varför rädsla för kunskap? : En undersökning av olika ståndpunkter inom konstruktivism

Sammanfattning: De senaste decennierna har det i samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner funnits stark tendens till relativism. Wikforss skriver att "de senaste decennierna har en form av skepticism vad det gäller möjligheten att uppnå objektiv kunskap fått fäste, både inom delar av universitetsvärlden och samhället i stort". Relativism innebär ungefär att uppfattningen om sanning och falskhet, rätt och fel samt hur man resonerar och motiverar sin uppfattning är produkter av olika konventioner som utgör ramar för hur man bedömer studieobjekt. Detta innebär att uppfattningens auktoritet är begränsad till de sammanhang som gett upphov till den.  Vi har inte alltid sett empirisk bevisning som avgörande för kunskap. Eftersom samhällen konstruerat olika fakta speglar de vår konvention och våra intressen. En kunskapsteoretisk relativist vill poängtera att det finns flera system för att hantera kunskap. De bevis vi använder idag har inte nödvändigtvis använts historiskt, utan andra kunskapskällor har varit lika giltiga. Boghossian inleder med en nyhet från The New York Times, om en konflikt mellan den arkeologiska teorin och Sebastian LeBeau, företrädare för en indianstam i South Dakota. Arkeologerna blev kluvna, deras respekt för indianernas kultur var stor, men samtidigt var de engagerade i sin arkeologiska metod. Arkeologerna hade kommit närmare en kunskapsrelativism i sin förståelse för indianernas kultur och vetenskap. Relativisten ser inte från början något rationellt och icke rationellt som två skilda klasser med olika kvalitet. Ingenting är kontextfritt, menar relativisten. Egenskaperna kan därför inte vara rationella utan blir relativistiska antaganden. Boghossians tes är att undersöka relativismens roll i vad som i förhållande till konstruktion till vad som berättigar vad, och poängtera sociala faktorers roll för det vi tror oss tro. När vi bedrivit vetenskap finns har vi alltid haft bakomliggande intressen till vår verksamhet. Dessa intressen är centrala i Boghossians resonemang. Hans teser är det han huvudsakligen behandlar både med kritik och med försvar, och det är konsekvenserna från teserna jag följer i min frågeställning. Hans teser berör vilka fakta vi är berättigade att tro på, vilka fakta vi bör tro på, och vilka fakta vi faktiskt tror på. [1]   Carlshamre, Staffan. Recension Fear of Knowledge s. 1. Filosofisk tidskrift. No 1 (2013) [2]   Wikforss Åsa; Rädsla för kunskap s. 13,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press, 2016 [3]     Boghossian Paul; Rädsla för kunskap s. 23-24,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press, 2016 [4]   Boghossian (2016) s. 28,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press, [5]   Boghossian(2016) s. 21,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press, [6]   Wikforss (2016) s. 17,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press,