Utmaningar och möjligheter med klimatberäkningar i tidigt skede av byggprocessen : Implementering av arbetsmetoder i arkitektverksamhet

Sammanfattning: För att nå Sveriges uppsatta klimatmål med netto noll växthusgasutsläpp år 2045 måste bygg- och fastighetssektorn som står för omkring 21% av Sveriges totala växthusgasutsläpp, arbeta för en hållbar utveckling. För att reglera utsläppen av växthusgaser i bygg- och fastighetssektorn har riksdagen infört ett krav på upprättande av klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader från och med januari 2022. Klimatdeklarationen ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har genom en livscykelanalys. Kravet på inlämnandet av deklarationen är i slutet av ett byggprojekt. Många aktörer inom byggbranschen menar på att klimatberäkningar behöver påbörjas under tidigare skeden för att kunna påverka byggnadens hållbarhet. Detta då möjligheterna att påverka en byggnads energibehov och dess utsläpp av växthusgaser är som störst i tidigt projekteringsskede. Dock är informationen om den planerade byggnaden begränsad i tidigt skede och projektspecifik information saknas för att djupgående kunna bedöma byggnadens resultat och prestanda. Denna studie fokuserar på implementering av klimatberäkningar i tidiga skeden av projekteringsprocessen, anpassat för arkitekter och konstruktörers dagliga arbete. Detta då metodiska förenklingar och standardiserade tillvägagångssätt rörande klimatberäkningar i tidiga skeden ansetts relativt outforskat i tidigare publiceringar inom ämnet. Syftet med studien är att undersöka hur genomförandet av klimatberäkningar i tidigt skede av projekteringsprocessen kan gå till. Detta för att få en förståelse över hur implementeringen av arbetet med klimatberäkningar kan leda till ökad hållbarhet och ekonomisk lönsamhet i byggprojekt. Med en ökad förståelsen för klimatberäkningsarbetet i tidigt skede, är även målet att ta fram ett förslag på en standardiserad metod som vägleder arkitekter och konstruktörer att ta hållbara beslut i tidiga skeden.  Forskningsmetoden som använts är av kvalitativ karaktär och innefattar en litteraturstudie, fallstudie, intervju- och enkätstudie. Studien har utgått från ett konsultföretag med fokus på områdena arkitektur och byggkonstruktion. Enkätstudien har haft som syfte att undersöka hur arbetet inom fallföretaget fungerar idag. Intervjustudien har fokuserat på hur arbetet kan fungera i framtiden och fallstudien har undersökt/observerat hur arbetet med klimatberäkningar kan utföras i praktiken med hjälp av programvaran One Click LCA. Litteraturstudien har bidragit till djupare förståelser inom ämnet och väglett problemformuleringen i studien. Användandet av flera forskningsmetoder kallas för triangulering och bidrar till stärkt tillförlitlighet och trovärdighet för studien.     Studien visar på att det inledningsvis i ett projekt är lämpligast att använda sig av tidigare gjorda klimatberäkningar för att spara in tid och pengar. Användandet av tidigare beräkningar bör utgå från referensprojekt som organisationen själv tagit fram för att kunna motivera hur beräkningarna gått till. När egna klimatberäkningar utförs är det viktigt att de som utför arbetet med klimatberäkningarna själva är involverade i projektet. Det är även viktigt att alla projektmedlemmar har övergripande inblick i vad som krävs i ett modelleringsverktyg för att indata ska fungera på bästa sätt i ett automatiserat klimatberäkningsverktyg. Genom implementerandet av en standardiserad metod, uppstår en struktur som medför att inga viktiga moment glöms bort samt medför att fler kan få en inblick i arbetet och introduceras till projektet på ett enkelt sätt. Ett förslag på en standardiserad metod är framtaget utifrån analys av empirin i detta arbete och innefattar viktiga punkter för uppstarten/implementeringen av arbetet med klimatberäkningar i en organisation. Det innefattar även förslag på viktiga punkter när det gäller utförandet av klimatberäkningar i specifika projekt.