Undertransportörens ansvar för godsskador till sjöss

Sammanfattning: Den här uppsatsen behandlar undertransportörens ansvar för godsskador gentemot lastägaren inom sjörätten. Vi använder oss av en konstruktivistisk metod i syfte att tillhandahålla funktionella och transparenta lösningar på ett antal problem. Uppsatsen tar ett helhetsgrepp på undertransportörens ansvar, men med tyngdpunkt på vad som kan upplevas som oklara rättsfrågor. Den första frågeställningen är vilka rättsteoretiska grunder undertransportörens ansvar bör anses vila på. Om undertransportören är bunden av ett konossement är grunden för ansvaret det däri avgivna transportlöftet – ansvaret grundar sig på avtal. Ifall undertransportören inte är bunden av ett konossement förordar vi en syn som går ut på att undertransportören genom att omhänderta godset kommer i en avtalsrelation till lastägaren. Att använda sig av en avtalsgrundad modell visar på ett tydligt sätt vad det är man gör när man hanterar undertransportörsansvar och normerar i så liten grad som möjligt den vidare analysen av ansvarets innehåll. Den andra frågeställningen är vilka undertransportörer som får anses utföra transporten och därför skall bära ett ansvar för godsskador gentemot lastägaren. Om undertransportören är bunden av ett konossement ansvarar han enligt transportlöftet såsom huvudtransportör enligt SjöL 13 kap 35 §. Han ansvarar då även för transportsträckor han inte själv de facto utför. När ansvaret istället baserar sig på omhändertagande av gods skall enligt vår mening såväl en utförandetransportör som en mellantransportör anses utföra transporten. En sidotransportör skall däremot som utgångspunkt inte anses utföra transporten. Den tredje frågeställningen är enligt vilka regler och villkor undertransportörens ansvar skall bestämmas. Om undertransportören är bunden av ett konossement utgör villkoren i konossementet avtalsinnehåll mellan undertransportören och lastägaren. Om ansvaret istället grundar sig på omhändertagande av gods skall undertransportörens villkorsvariant som huvudregel utgöra avtalsinnehåll mellan undertransportören och lastägaren. Det främsta undantaget från denna huvudregel med relevans för godsskadeansvaret är prorogationsklausuler, som i regel inte kan anses bindande mellan parterna blott genom undertransportörens omhändertagande av godset. Istället skall rätt forum bestämmas som om inget avtal ingåtts.