Konsten att kommunicera matematik : En studie av lärares muntliga helgruppskommunikation i årskurs 1

Sammanfattning: Lärares muntliga helgruppskommunikation spelar en viktig roll för elevers lärande i matematik. Trots detta präglas matematikundervisningen i Sverige av enskilt arbete och lågkvalitativa matematiska samtal (Skolinspektionen, 2009, 2020). Det förefaller dock finnas en brist på beskrivningar av hur lärares matematiska helgruppskommunikation ter sig på lågstadiet. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka hur lärare i årskurs 1 använder sig av muntlig produktiv helgruppskommunikation i matematikundervisningen, samt vilka tankar de uttrycker kring den egna muntliga kommunikationen vid helgruppsundervisning i matematik. De teoretiska utgångspunkterna som används för att uppnå detta syfte är det teoretiska ramverket Cambridge Dialogue Analysis Scheme (CDAS) och det sociokulturella perspektivet. Datainsamlingen skedde med hjälp av systematiska observationer av fem matematiklektioner och semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare i årskurs 1. Empirin analyserades tematiskt utifrån studiens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att lärarna använder olika produktiva kommunikationsformer i varierande utsträckning. Att bekräfta elevernas yttranden är den kommunikationsform som används mest frekvent av de observerade lärarna, men bara delvis på ett produktivt sätt då de inte konsekvent kombinerar bekräftandet med att utveckla yttrandena. Överlag använder dock lärarna flertalet strategier för att utveckla elevernas matematiska tankar. Dessa strategier består av att ställa frågor och följdfrågor, korrigera yttranden, addera problem- och lösningsspecifik information samt belysa generaliserbara strategier. Majoriteten av lärarna förklarar och motiverar samt bjuder in eleverna till att förklara och motivera sina svar på ett likformigt sätt. Dessutom skapar lärarna regelbundet kopplingar till tidigare undervisning och elevnära sammanhang i syfte att stärka elevernas matematiska förståelse. De produktiva kommunikationsformer som lärarna använder minst frekvent är samordnande och ifrågasättande av yttranden, vilket gör dessa till utvecklingsområden i lärarnas kommunikation. Lärarna beskriver bemötandet av elevernas varierande kunskapsnivåer som den främsta utmaningen med matematisk helgruppskommunikation. Därutöver beskriver de hur de använder den egna helgruppskommunikationen för att etablera ett tillåtande klassrumsklimat, utveckla elevernas kunskaper och differentiera elevernas idéer. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning om produktiva kommunikationsformer, som visar att grundskollärares användning av dessa former sker på varierande sätt och i olika stor utsträckning (se t.ex. Vrikki et al., 2019 och Hennessy et al., 2023). Studiens slutsats är att den matematiska helgruppskommunikationen hos lärare i årskurs 1 i hög grad är produktiv, trots att tidigare studier och kvalitetsgranskningar tyder på det motsatta. Däremot bör lärarna erbjudas stöd och vägledning i att i större utsträckning kombinera bekräftanden med utvecklande av matematiska tankar samt i hur etablerande av ett tillåtande klassrumsklimat kan kombineras med differentierande av elevsvar.