Psykisk misshandel- En kvalitativ dokumentstudie om tillämpningen av rekvisitet i LVU-domar

Sammanfattning: Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att analysera Förvaltningsrättens tillämpning av rekvisitet psykisk misshandel i LVU 2§-domar för beslut om tvångsvård. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av 16 LVU 2§-domar. Resultatet visade att rekvisitet inte tillämpas i den omfattning som är möjlig i varken ansökan om LVU från Socialnämnden eller av Förvaltningsrätten i deras motiveringar och beslut om bifall. Detta trots att rekvisitet går att identifiera i de utredningar som ligger till grund för besluten. Vidare har Förvaltningsrättens motiveringar till beslut om vård enligt LVU 2 § jämförts med Socialnämndens ansökan om vård enligt LVU 2 §. Resultatet har visat att det råder skillnader mellan Förvaltningsrättens beslut och Socialnämndens ansökan utifrån deras olika sätt att se på barnets bästa i situationen. Förvaltningsrätten har i vårt resultat visat sig lägga stor vikt vid barnets nuvarande situation, medan Socialnämnden har lagt större vikt vid barnets/den unges hela livshistoria. I studien har dessa skillnader diskuterats med utgångspunkt i professionsbegreppet i förhållande till anställda inom Socialtjänst, Socialnämnd och Förvaltningsrätt. Resultatet visade att socionomprofessionen respektive juristprofessionen, som båda verkar i en myndighetsutövande position, resonerar på olika sätt gällande rekvisitet psykisk misshandel när det gäller barnskyddsmål, vilket i slutändan påverkar beslutet om barnets vårdbehov.