“Vapnet är en form av identitet för dem. Man vill bli förknippad med det här våldsamma, machomodellen”

Sammanfattning: I denna text presenteras en kvalitativ intervjustudie baserad på utsagor från tio informanter med utgångspunkt i hur kriminella nätverk har förändrats. Forskning har visat att Sverige är unikt vad gäller ökningen av skjutvapenvåld. Den grupp som står för majoriteten av våldet är unga män. Den organiserade brottsligheten har genomgått en förändring från MC-gängens tydliga organisationsstruktur och planerade våldsutövning till lösare gruppkonstellationer med impulsivt våldsutövande. Med syftet att förklara delar av denna förändring undersöks i denna studie de beteenden och normer som präglar den kriminella miljön. Med utgångspunkt i polisanställdas upplevelse av sitt arbete med individer i kriminella nätverk utgår studien från hur dessa förändrats under det senaste decenniet. I studiens resultat och analys framträder sex teman; förändring i struktur och geografi, förändring i våldsutövning och beväpning, ett ökat risktagande, våldskapital, varumärke och maskulinitetsideal. I analysprocessen av de tre först presenterade temana dras delvis slutsatsen att det skett en förändring på så sätt att strukturerna idag är ombytliga med bristande lojalitet och utan geografisk stationering. Delvis dras en slutsats avseende våldsutövning och beväpning om att våldet idag är grövre och att individerna med anknytning till narkotikahandel alltid har tillgång till vapen även om de idag mer sällan går beväpnade. Våld i det offentliga rummet framställs som ett uttryck för ett förråat klimat. Slutligen i analysens andra del dras slutsatsen att våldskapital, varumärke och kränkningar tillsammans bidrar till en ökad våldsanvändning i den kriminella miljön.