Penningtvätt : Identifiering och analys av tillämpade metoder för att mäta penningtvätt

Sammanfattning: Penningtvätt är ett ämne som under de senaste åren fått mycket uppmärksamhet. Nya lagar och regleringar med målsättningen att förebygga och bekämpa penningtvätt har införts. För att uppskatta problemets storlek har ett flertal estimat beräknats med hjälp av olika metoder. I denna uppsats har vi valt att fokusera på de metoder som används för att beräkna estimat, då det finns tecken som tyder på att estimaten som beräknas sällan utsätts för kritik.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och jämföra tre av de idag vanligaste metoderna för att beräkna penningtvättens storlek. De vanligaste modellerna är Walkermodellen, Zdanowicz metoder för handelsbaserad penningtvätt och en två-sektor modell vilka har utgjort fokus i denna studie. Studien är av kvalitativ karaktär med en induktiv ansats där empirin består av de utvalda metoderna.Att göra en exakt mätning av storleken på penningtvätten är naturligtvis inte möjligt, utan det handlar istället om att göra en så bra uppskattning som möjligt. Resultatet av vår undersökning visar att de tre metoderna skiljer sig helt från varandra. Vilken metod som är lämpligast beror på sammanhanget, vilket är viktigt att ha i åtanke när någon tar del av de estimat som beräknats. Zdanowicz metod mäter exempelvis inte total penningtvätt för ett land, men är samtidigt den som bäst mäter kapitalförflyttning vid handel mellan länder. Av de tre metoder vi tagit upp i vår undersökning är Walkermodellen den som lämpar sig bäst för att beräkna penningtvätten globalt, men den har en svaghet i att den till stor del förlitar sig på experters kunskaper och erfarenheter. Två-sektor modellen har sin utgångspunkt i mikroekonomisk teori och får anses ha en högre reliabilitet än Walkermodellen, men går dock inte att tillämpa globalt på samma sätt som Walkermodellen. Två-sektormodellen mäter heller inte hur mycket pengar som tvättas mellan länder så som de andra två metoderna gör.