Behavioral Finance : Svenska fondbolags hantering av psykologiska fallgropar i praktiken

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Företagsekonomi; Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten

Sammanfattning: Bakgrund: Det har i tidigare forskning visats att människor alltid påverkas av psykologiska fallgropar. Empiriska studier har tidigare genomförts med syfte att finna hanteringssätt att reducera psykologiska fallgropar. Vid litteraturstudien till denna uppsats påträffades dock ingen kvalitativ studie vilken berör hanteringen i praktiken varför det var av intresse att studera det genom intervjuer med svenska fondbolag. Då dessa empiriska studier till viss del utgått från praktiken vid skapandet av hypoteser gällande problematiken med psykologiska fallgropar var det även relevant att kartlägga på vilken kunskapsnivå svenska fondbolag befinner sig gällande behavioral finance som forskningsfält. Syfte: Denna uppsats syftar till att kartlägga och analysera svenska fondbolags kunskaper gällande behavioral finance som forskningsfält. Den ämnar även analysera om och i vilken mån hanteringssätt av psykologiska fallgropar, presenterade av tidigare forskning, i praktiken används av svenska fondbolag vid investeringsbeslut. Genomförande: För att uppnå uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts med utgångspunkt i åtta genomförda intervjuer med representanter från svenska fondbolag. Samtliga representanter har en övergripande insyn i hur fondförvaltningen går till på respektive fondbolag. Den insamlade empirin har dels analyserats utifrån en för denna uppsats framtagen analysmodell med syfte att kartlägga vart svenska fondbolag befinner sig kunskapsmässigt gällande behavioral finance, och dels utifrån tidigare empirisk forskning inom forskningsområdet. Slutsats: Uppsatsen lägger fram en ny hypotes vilken innebär att teoretiska förkunskaper om behavioral finance saknas i branschen samt att de hanteringssätt som används av svenska fondbolag till stor del inte reducerar psykologiska fallgropar. Det förklaras av att det till stor del inte finns stöd för svenska fondbolags hanteringssätt i tidigare forskningsresultat.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)