BRANDSSPRIDNING I ÄLDRETRÄHUSBEBYGGELSE : Brandskyddsinventering av Rademachersmedjorna i centrala Eskilstuna

Sammanfattning: Sedan forskning inom ämnet brandskydd för byggnader inleddes på 1900-talets andra hälfthar intresset för att bygga allt högre och mer komplexa byggnader ökat. I och med detta harhögre krav på brandskydd samt lagar och regler som beskriver de olika krav som ställsutvecklats.Äldre kulturhistoriskt viktiga bebyggelser i Sverige har svårt att uppfylla dessa krav.Samtidigt som det ställs höga krav på såväl organisatoriskt som byggnadsteknisktbrandskydd spelar byggnadernas kulturhistoriska värde en avgörande roll i hur brandskyddettillåts implementeras och i vilken omfattning. Det blir därför en avvägning mellan vad som ärmöjligt att göra ur brandskyddssynpunkt och ur en kulturhistorisk aspekt. I både Sverige ochNorge har man vid brandskyddsinventeringar kommit fram till ett flertalbrandskyddslösningar som varit möjliga att tillämpa.Ett exempel på dessa kulturhistoriska trähusbebyggelser är Rademachersmedjorna iEskilstuna. På mitten av 1600-talet beordrade den dåvarande konungen Karl X Gustaf att ettflertal stensmedjor skulle uppföras i Eskilstuna. I samband med konungens död 1660 föllplanerna och endast ett 20-tal smedjebyggnader uppfördes och då istället i trä. Endast sex avdessa smedjebyggnader finns bevarade och utgör de Rademachersmedjor som området ärkänt för idag.Syftet med denna studie är att genom systematiska fältstudier skapa en översikt över ochdokumentera Rademachersmedjornas nuvarande brandskydd. Utifrån detta materialvisualiseras områdets byggnadstekniska brandskydd samt riskzoner på ett översiktligt sättför brukare, förvaltare och ägare. Vidare fokuseras arbetet på brandspridningsaspekten samtrespektive byggnads nuvarande brandskydd. Detta innebär att den kulturmässiga aspektenendast kommer att beröras översiktligt.Denna studie baseras på bedömningsmodellen Bedömning av brandskydd ikulturbebyggelse (härefter kallat BSV-k) och de delar denna omfattar. Detta innebär att detbefintliga brandskydd som inte omfattas av bedömningsmetoden inte kommer att bedömas,däremot kommer detta brandskydd översiktligt beröras i samband medbyggnadsbeskrivningarna.Av Rademacherområdets totalt 16 byggnader uppnår endast en byggnad brandskyddsnivånacceptabelt brandskydd. Detta medför att områdets totala brandskydd är bristfälligt sett urdagens brandskyddsperspektiv. På Rademacherområdet har uppmärksammats ett flertalzoner som utgör en högre risk för uppkomst av brand. Dessa högre utsatta riskzoner ärspridda över hela Rademacherområdet vilket innebär att en uppkommen brand i områdetsena del kan komma att spridas vidare till andra delar av området. I och med detta kan storadelar av området snabbt bli involverat. I dessa sammanhang är det viktigt att försöka undvikaatt brand över huvud taget kan uppstå. Sådana åtgärder är oftast av enklare karaktär och imånga fall de mest ekonomiskt fördelaktiga. Att ta bort brännbart material i anslutning tillbyggnaden, ta bort löst brännbart material på vindsutrymmen och i utrymningsvägar ärnågra brandförebyggande åtgärder som kan tillämpas på Rademacherområdet. Sådanabrandförebyggande åtgärder utgör delvis ett skydd mot brandspridning. I de fall därbyggnadernas avstånd till angränsande byggnader är mycket kort utgör potentiellabrandbärare, såsom papperskorgar och träplank, ett större hot till vidare brandspridning dåbranden har ett kortare avstånd till brandbäraren jämfört med den närliggande byggnaden.Det redan korta skyddsavståndet mellan två byggnader blir ännu mindre när en potentiellbrandbärare är placerad mellan byggnaderna. Detta innebär att branden kan spridassnabbare till närliggande byggnader och omfatta ett större område.För att nå en acceptabel brandskyddsnivå enligt BSV-k för Rademacherområdet i Eskilstunaräcker det i många fall att tillämpa brandförebyggande åtgärder, såsom att ta bort brännbartmaterial i vindsutrymmen och flytta undan papperskorgar från fasaderna.