Akutsjuksköterskans interventioner vid andningsbesvär inom akutsjukvård : en litteraturöversikt

Sammanfattning: Andningsbesvär är en av de vanligaste sökorsakerna på Sveriges akutmottagningar. Det är ett komplext tillstånd som består i både fysiska och psykiska faktorer och kräver såväl farmakologisk som icke-farmakologisk vård. Okunskap inom den icke-farmakologiska vården leder till utebliven behandling, förlängt patientlidande och stor risk för vårdskador. Syftet med detta arbete var att belysa akutsjuksköterskans interventioner för att underlätta och förbättra tillståndet för patienter med andningsbesvär inom akutsjukvård. Studiedesignen som tillämpats var en litteraturöversikt med systematisk metod. Vetenskapliga artiklar som behandlat icke-farmakologisk behandlingsstrategi av all form av andningsbesvär som presentationssymtom eller huvudsymtom inom akutsjukvård har inkluderats. Totalt 15 vetenskapliga artiklar uppfyllde kriterierna för studien och genomgick kvalitetsgranskning samt integrerad analys. Resultaten visade att interventionerna kan delas in i fysiska (aktiv motståndsträning, bukläge och kontrollerad andning), såväl som psykologiska (trygg närvaro, kommunikation och utbildning samt vårdrelation). Motståndsträning kan göras med såväl sammandragna läppar som med apparat med god effekt. Bukläge visade sig effektivt på vakna patienter med omfattande andningsbesvär och syrgasbehov. Riktad och strukturerad kommunikation och patientutbildning ledde inte bara till signifikant förbättrade symtom utan även till att patienterna tolererade interventionerna bättre. Även en god vårdrelation med sjuksköterskan visade på lättare acceptans till givna behandlingar. Den slutsats som drogs var att akutsjuksköterskan har en stor roll i att förbättra tillståndet för patienter med andningsbesvär. Akutsjuksköterska kan ge lättillgängliga, men värdefulla ickefarmakologiska insatser för både de fysiska och psykologiska aspekterna av andningsbesvären. De kan även bidra med kunskap och utbildning för patienterna som resulterar i minskad ångest, förbättrad livskvalitet och minskade sjukhusbesök. De undersökta interventionerna kan troligen med fördel implementeras inom sluten- såväl som öppenvård för att förbättra tillståndet hos patienter med andningsbesvär.