#METOO- FÖRÄNDRINGARNAS TID En kritisk diskursanalys av debatten kring #metoo och sexuellt våld

Sammanfattning: Studiens syfte var att ur ett diskursanalytiskt angreppssätt undersöka vilka diskurser om sexuellt våld som framkommer i debatten kring kampanjen #metoo i Sverige. Vidare var syftet att undersöka hur den diskursiva kampen har sett ut i debatten kring #metoo och hur den sociala praktiken eventuellt kan ha kommit att påverkats av debatten. Sexuellt våld är ett omfattande socialt problem som fick stor uppmärksamhet i samband med #metoo kampanjens genomslag. Flertalet debatter kring #metoo och sexuellt våld har förts i nyhetsmedier och eftersom framställningen av problem i media både visar på och påverkar samhällets syn och förståelse av ett problem har vi i denna studie använt oss av debattartiklar publicerade i nyhetstidningar för undersöka vilka diskurser som går att finna kring problemet. Materialet i denna studie utgörs av 13 olika debattartiklar publicerade i de rikstäckande nyhetstidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter från #metoo kampanjens start 2017-10-15 fram till 2017-1231. Vi grundande vår studie på en kvalitativ textanalys och analyserade materialet utifrån en kritisk diskursanalys. I analysen använde vi oss både av Faircloughs diskursanalytiska verktyg, teorin claimsmaking och tidigare forskning kring sexuellt våld för att tolka vårt material. Resultaten i vår studie visade på att det finns flertalet diskurser om talet om sexuellt våld i kampanjen #metoo. Den hegemoniska heteronormativa diskursen i samhället har länge varit rådande i förståelsen av sexuellt våld men i vår undersökning av debatten visade det sig att en feministisk diskurs var den mest framstående. Utifrån Faircloughs begrepp diskursordning tolkade vi det som att det skett en förskjutning i vilken diskurs som nu räknas som den rådande i diskursordningen kring sexuellt våld. Av de olika diskurser som framkom i debatten kunde vi urskilja flertalet diskursiva kamper, både vad det gäller förslag på lösningar på sexuellt våld, synen på offer och gärningsman, hur rättsstaten och media hanterar och skriver om problemet samt i diskussionen om rätten att få tala och uttrycka sina åsikter. Flertalet av dessa diskussioner har utifrån vår tolkning kommit att påverka den sociala praktiken kring sexuellt våld.