Personligt straffansvar vid konkurrensrättsförbrytelser

Sammanfattning: Svenska myndigheter såg länge milt på åtgärder avsedda att begränsa fri konkurrens. Nationella karteller ansågs exempelvis befrämja svenska företags konkurrenskraft gentemot utländska konkurrenter och kunde därför tillåtas. De senaste åren har dock inställningen ändrats. En av anledningarna är att den konkurrensrättsliga debatten alltmer har kommit att inriktas på hur konsumenterna påverkas av konkurrensbegränsande åtgärder. Även EU inträdet har medfört att myndigheterna har börjat inta en hårdare hållning gentemot karteller och monopol. I synnerhet karteller har hamnat alltmer i fokus för konkurrensverkets ansträngningar. För att effektivt kunna bekämpa karteller har verket förespråkat införandet av nya rättsregler. Ett av de medel som föreslagits för att effektivisera kampen mot karteller är införandet ett personligt straffansvar för konkurrensrättsbrott. Det finns mycket som talar för införandet av ett sådant system. Karteller och annan konkurrensbegränsande verksamhet leder till stora skador för samhället. Det är alltid individer som står bakom de konkurrensrättsbegränsande handlingarna och de utför dem för att sko sig själva. För att de skall bli effektivt avskräckta krävs det därför att de riskerar att drabbas personligen av kännbara sanktioner. Det är tveksamt om dagens system, som förlitar sig på att företagen skall disciplinera anställda som står bakom brott mot konkurrensreglerna, uppfyller det kravet. Det finns därför ett behov av att undersöka om ett individuellt straffansvar bör införas. Ett sådant system fanns i svensk rätt fram till införandet av 1993 års konkurrensrättslag men det togs bort då det nästan aldrig tillämpades och ersattes med administrativa sanktionsavgifter för företagen. Däremot finns det flera utländska rättsordningar där individer får stå till svars för brott mot konkurrenslagarna. Det land som mest aktivt har tillämpat ett sådant system är USA, där det numera är vanligt att chefer på företag som bryter mot konkurrenslagarna döms till fleråriga fängelsestraff. Myndigheterna i USA anser att detta effektivt motverkar förekomsten av karteller. I norden är det idag bara norsk konkurrensrätt som innehåller regler för ett personligt straffrättsligt ansvar, men straffen har hittills varit milda och fängelse har aldrig dömts ut. Det är också intressant att notera att Storbritanniens regering nyligen lade fram ett förslag på en ny konkurrenslagstiftning där införandet av personligt straffansvar var en av huvudpunkterna. I Sverige förespråkar konkurrensverket införandet av ett personligt straffansvar, men i förslaget till ny konkurrenslag i Proposition 2001/02:67 finns ingen sådan sanktion med. Anledningen är att utredningen om en ny konkurrenslag, SOU 2001:74, ansåg att personligt straffansvar inte borde införas. Utredningen hävdade att det idag inte föreligger ett behov av en sådan kriminalisering och att det nya systemet, med möjlighet för myndigheterna att medge nedsättning av konkurrensskadeavgiften för företag som är behjälpliga med konkurrensverkets utredningar, kan få sin effektivitet äventyrad av en kriminalisering. Slutsatsen har kritiserats av näringsutskottet och de flesta politiska partier. Även uttalanden från regeringshåll tyder på att ett personligt straffansvar kan komma att införas i framtiden. Om en kriminalisering skulle bli aktuell måste svar även ges på frågorna om vilken påföljd som är lämplig, böter eller fängelse&semic hur långa eventuella fängelsestraff bör vara och vem på företaget som skall hållas straffrättsligt ansvarig.