Skriva på ett andraspråk på andra sätt? : Skrivutveckling på ett andraspråk ur ett sociokulturellt perspektiv

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur det sociokulturella perspektivet kan användas vid skrivutvecklingen i ett andraspråk, genom att se hur lärare på skolor som använder ett sociokulturellt perspektiv planerar och genomför sådan undervisning ur det perspektivet. Därtill att se vad de anser är gynnsamt respektive utmanande med att använda det sociokulturella perspektivet samt hur de bemöter de utmaningarna. Studiens utgångspunkt i den sociokulturella teorin grundas i dess prägling på såväl lärarutbildningen som läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2022a) och att den därav tolkas vara central inom svensk skola. För att nå syftet och besvara forskningsfrågorna genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med sex klasslärare som samtliga arbetade på skolor där språkutvecklingen utgår från det sociokulturella perspektivet. Intervjuerna genomfördes digitalt via tjänsterna Zoom och Teams på grund av rådande pandemi. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån forskningsfrågorna och teorin för att sedan diskuteras ihop med tidigare forskning. Studiens resultat visar att lärarnas sätt att använda det sociokulturella perspektivet går att sammanställa i kategorierna: lärandet som en process, den proximala utvecklingszonen, scaffolding, samspel samt digitala verktyg och läromedel. Det här görs genom att organisera samspel mellan eleverna, arbeta tillsammans i helklass, använda scaffolding samt ha en kontinuerlig dialog med eleverna för att kontrollera var de befinner sig. Samspelet genomförs med hänsyn till elevernas kunskaps-och förståelsenivå, språkliga kunskaper samt hur de fungerar socialt. Möjligheterna med det sociokulturella perspektivet anses av lärarna vara hur samspelet, dialogen och relationsskapandet som skapas genom den typ av undervisning främjar skrivutvecklingen på ett andraspråk. Att få till samspelet samt kartlägga elevernas nivå för att erbjuda rätt stöttor vid utnyttjande av elevernas proximala utvecklingszon anser de vara utmanande. Dessa utmaningar bemöter de med relationsskapande arbete, modellering, samtal med eleverna, reflektion samt genom att organisera undervisningen på olika gruppnivåer.