Läxa - En gränslös undervisning? En studie i läxans gränser samt hur lärare och rektorer kommunicerar kring dessa.

Sammanfattning: Syfte: Att upptäcka aspekter på läxans hantering som kan bidra till att diskursiva slutenheter öppnas upp så att läxan kan studeras ur nya infallsvinklar. Teori: Studierna av läxan är gjord ur ett sociokulturellt perspektiv där sociala normer och kommunikation är en grundläggande faktorer. Den teoretiska ansatsen i uppsatsen utgår ifrån hur skolan förändrats, hur lärare och arbetslag fått ett ökat ansvar och betydelsen av att samarbete och samordning verkar bli viktigare. Det handlar också om makten kring läxan. Metod: Perspektivet på hanterandet av det empiriska materialet i den här uppsatsen grundar sig i en kritisk samhällsvetenskaplig metod. Denna metod härstammar ifrån kritisk teori och postmodernism. Kritiskt samhällsvetenskapligt forskningsperspektiv inriktar sig på att noggrant undersöka dominerande idéer och diskurser. Det empiriska materialet grundar sig på nio intervjuer med rektorer i nio olika år 7-9 skolor. Dessutom har en enkätundersökning på 82 lärare som undervisar i skolår 8 och 9 gjorts på de här nio skolorna som också ligger till grund för resultatet i den här uppsatsen. Resultat: Det är inte Skollagen eller Lpo-94 som styr när läxor ges. Varje lärare får själv efter eget tycke bestämma syfte och omfattning på de läxor som ges. Lärare och rektorer på skolorna har ingen gemensam syn på läxor. Endast i undantagsfall känner lärare till omfattningen i tid som eleverna förväntas lägga på andra lärares läxor. Inga lärare eller rektorer i min undersökning känner till skollagens begränsning på obligatoriskt skolarbete som är åtta timmar per vardag. Eftersom elever i skolår 8 och 9 har långa skoldagar och läxor, riskerar gränsen för obligatoriskt skolarbete att överträdas ofta. Ingen skola i min undersökning har någon skriftlig policy för läxor. Läxans gränser är osynliga och godtyckliga vilket tenderar till att skolundervisningen blir gränslös med läxan. Normerna för läxan upprätthålls av alla inblandade, som elever, föräldrar, lärare och rektorer. Den verkar samtidigt disciplinerande på alla inblandade, vilket gör att läxan kan tolkas som en faktor för makt. Läxans normer och disciplinerande tekniker går att bryta upp och ifrågasätta.