En studie av formativ bedömning och dess påverkan på elevers lärande i matematikundervisningen

Sammanfattning: Definitionen av formativ bedömning är tämligen diffus och bred vilket gjort den förhållandevis öppen för tolkning. Detta har i sin tur lett till att formativ bedömning uppfattats och används av lärare på varierande sätt. Syftet med denna kunskapsöversikt är därför att undersöka hur formativ bedömning används i undervisningen i grundskolan och dess utfall på elevers lärande. För att besvara frågan har det på ett systematiskt sätt samlats in underlag från referensdatabaserna ERC och ERIC via EBSCO. Vid datainsamlingen har sökorden kombinerats genom boolesk söklogik. Vidare har en urvalsstrategi, hämtad ur Fribergs (2012) bok, använts för att plocka ut relevanta artiklar kopplat till frågeställningen, detta resulterade i 11 artiklar som legat till grund för vidare resultat, diskussion och slutsats. I resultatet framgår det att vanliga strategier som används i undervisningspraktiken är att låta eleverna arbeta i par eller grupp, delta i helklassdiskussioner samt tydliggöra lärandemålen. Detta i syfte att aktivera de tre aktörerna som ingår i den formativa bedömningsprocessen vilka är eleven, kamraten och läraren. Insamlingen av elevernas kunnande sker vanligtvis på informella sätt som ligger till grund för den efterföljande återkopplingen. Majoriteten av studiernas resultat ger en övergripande positiv bild av effekterna från en formativ bedömningspraktik och dess förmåga att förbättra elevers lärande. Det finns dock resultat där studiernas effekter inte varit framträdande. Slutsatsen är att mer forskning krävs för att precisera vilka strategier som är mest effektiva för att främja elevers lärande samt för att stötta undervisande lärare i den formativa undervisningsprocessen.