Kartläggning av aktivitetsförmåga, självskattad hälsa och livskvalitet hos patienter med höftfraktur : En deskriptiv studie

Sammanfattning: Syfte: Kartlägga aktivitetsförmåga, självskattad hälsa och livskvalitet hos patienter med höftfraktur.Metod: För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes granskning av ett redan insamlat material från ett forskningsprojekt genomfört på Örebro Universitetssjukhus gällande personer som drabbats av höftfraktur. Denna studie bygger på 103 svarande av 137 deltagare.Data hämtades från insamlat material från ADL-Taxonomin, EQ-5D-3L samt en VAS-skala gällande livskvalitet, som samlades in vid flera tidpunkter. Följande delar av instrumenten användes: ADL-Taxonomin: förflyttning, på-avklädning, personlig hygien. Aktivitetsförmåga med ADL-Taxonomin skattades för tre tidpunkter, innan fraktur, 10 dagar postop och 4 månader postop.EQ-5D-3L dimensoner: rörlighet, oro/nedstämdhet, smärta/besvär, VAS-skala för hälsa, samt en VAS-skala för självskattad livskvalitet utöver EQ-5D-3L. Aktivitetsförmågan utifrån begreppet kan beskrivs från före och efter fraktur. EQ-5D-3L samt VAS-skala för självskattad livskvalitet efter fraktur vid två tillfällen, 10 dagar postop och 4 månader postop. Materialet presenterades i deskriptiv statistik i form av tabeller och diagram.Resultat: Förmågan att kunna återfå tidigare aktivitetsförmåga skiljer sig mellan kvinnor och män, samt mellan yngre och äldre deltagare. Undersökta dimensioner av EQ-5D-3L visade att de flesta skattade på liknande sätt vid några dagar efter operation och 4 månader efter, men det en stor andel som försämrades. Livskvaliteten och hälsa förändrades för vissa personer mellan de båda tidpunkterna medan för andra var det ingen större skillnad. Skattades hälsa med höga poäng fanns en viss tendens till att livskvaliteten skattades med höga poäng.Konklusion: Äldre personer och då särskilt äldre män hade svårare att återfå sin tidigare aktivitetsförmåga. Dessa personers möjligheter till rehabilitering bör ses över.