Vad vill du bli när du blir stor? – en kvalitativ studie om barns tankar om sin framtid mot bakgrund av att leva i en segregerad miljö.

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur förskoleklassbarn konstruerar sina tankar om framtiden med avseende på yrkesval. Vi vill undersöka vad barn, i två socioekonomiskt skilda stadsdelar, har för tankar om sitt framtida yrkesval och vad den sociala miljön i dessa stadsdelar kan ha för inverkan på dessa barns tankar. Frågeställningar: • Vad har barn från två olika förskoleklasser för tankar om sina framtida yrkesval? • Är det möjligt att urskilja huruvida den sociala miljön har inverkan på barnens tankar om det framtida yrkesvalet? • Är det möjligt att urskilja några skillnader mellan flickornas och pojkarnas tankar om sitt framtida yrkesval? Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört vår studie i två stadsdelar i Göteborgs stad, en socioekonomiskt stark och en svag. Vi har gjort undersökningen i två förskoleklasser på två olika skolor. Som datainsamlingsmetod valde vi fokusgruppintervjuer, två per skola med 3-4 barn i vardera grupp. Vi har använt oss av abduktiv metod som innebär att vi både utgått från teorier innan själva genomförandet och efter hand kommit från till teorier genom empiri. Undersökningen bygger på ett social konstruktionistiskt perspektiv. Från den social konstruktionistiska teorin har vi använt oss av begreppet ”att göra kön”. Inom den socialpsykologiska teoribildningen har vi valt att använda oss av teorier om ”barn som aktörer och den sociala miljöns påverkan”. Vi har även använt begreppet segregation. Vi har även i analysen utgått från den tidigare forskning vi funnit inom området, vilken hjälpt oss att stödja vår analys. I vår resultat- och analysdel lyfter vi först fram statistik över de socioekonomiska förhållandena i de olika stadsdelarna. Vi har delat upp resultatet och analysen på tre olika teman som vi valt att kalla ”segregation”, ”den sociala miljön” och ”flickor och pojkar om framtiden”. Resultatet tyder på att barnen i vår studie alla verkar ha blivit påverkade av den sociala miljön och segregationen på något sätt. Det fanns ingen påtaglig skillnad mellan barnen i de båda skolorna när det gällde yrkesvalet. Dock fann vi en skillnad i hur mycket kunskap barnen hade i hur man når sitt mål, få det yrke man valt, där barnen i den socioekonomiskt svaga stadsdelen inte hade mycket kunskap om detta. Barnen från den socioekonomiskt starka stadsdelen verkade också ha blivit påverkade av den sociala miljön i valet av sitt yrke, då de alla kände någon med yrket eller på annat sätt kommit i kontakt med det. På den andra skolan kände ingen någon med det valda yrket, dessa barn kan dock ha kommit i kontakt med det i närmiljön. När vi tittade på skillnader mellan pojkar och flickor fann vi att det fanns en stor skillnad i yrkesvalen. Könstillhörigheten verkade ha större inverkan än den sociala miljön i detta fall. Skillnaden var att flickorna valde mer omvårdande och serviceinriktade yrken medan pojkarna valde tekniska och mer äventyrliga yrken.