En kvalitativ intervjustudie om hälsokommunikativa möjligheter och utmaningar med implementeringen av 2Dkoder på livsmedelsprodukter

Sammanfattning: Prevalsen av icke smittsamma sjukdomar och de rådande hälsoklyftorna i samhället skapar relevans för hälsokommunikativa och vägledande insatser för att främja konsumenters matvanor. 2D-koder är ett digitalt verktyg som expanderar möjligheterna för livsmedelsföretag att kommunicera med konsumenter. Syfte: Syftet var att undersöka vilka hälsokommunikativa möjligheter och utmaningar som personer med god insikt i livsmedelsindustrin, hälsokommunikation och/eller kostråd ser med användningen av 2D-koder på livsmedelsprodukter. Metod: Data samlades in med kvalitativ metod, där resultatet baserades på material från åtta semistrukturerade intervjuer med representanter från forskningsinstitut, myndigheter, organisationer med insikt i folkhälsoarbete samt några av Sveriges största livsmedelsföretag. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i en presentation av de tre domänerna (1) Möjligheter, (2) Utmaningar och (3) Ojämlikheter & lösningar, tillsammans med tillhörande kategorier. Resultatet tyder på att deltagarna ser många möjligheter och ett intresse i att använda 2D-koder på livsmedelsprodukter som ett hälsokommunikativt och vägledande verktyg för konsumenter. I intervjusvaren går det bland annat att utvisa att 2D-koder öppnar dörrar till ökad kommunikation, samt skapar en möjlighet att fylla 2D-koden med inspiration, vägledning och stöttande funktioner för förbättrade matvanor. Samtidigt är utmaningarna många och består bland annat av regelverk som begränsar livsmedelsföretag att kommunicera om hälsa i samband med sina produkter. En annan utmaning som deltagarna belyste var risken att öka hälsoklyftorna i samhället genom att endast nå de som redan äter hälsosamt, då dessa i första hand är de som aktivt söker hälsoinformation. Slutsats: Att använda 2D-koder som ett hälsofrämjande och vägledande verktyg för konsumenter kan vara en framgångsrik metod till fördel för folkhälsan, förutsatt att användningen sker med målet att nå resurssvaga grupper.