Förhöjd grundläggning : Effektivisering av exploatering för områden med komplexa grundläggningsförutsättningar?

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Byggteknik och design

Sammanfattning: I takt med att våra städer växer ställs det högre krav på exploateringen av nya områden. Befolkningen i våra städer ökar, detta medför att behovet av bostäder, infrastruktur, skolor och kollektivtrafik med mera ökar. För att tillgodose samhällets krav såväl som skapa attraktiva miljöer finns ett stort intresse i att omvandla tidigare obebodda områden till nya stadsdelar. För att tillgodose vår miljö och natur krävs att samtliga resurser och tillgångar värnas så att nästkommande generation ska kunna bedriva liv på vår planet. De områden som exploateras i dagsläget kan ha komplexa grundläggningsförutsättningar, exempelvis bestå av mark som är förorenad, något som ställer höga krav på grundläggningsarbetet.Denna rapport syftar till att undersöka ifall metoden förhöjd grundläggning är ett alternativ för kommande exploateringar. I rapporten jämförs en traditionell grundläggningsmetod med en förhöjd grundläggningsmetod. Områden som masshantering, grundvattenhantering, samordning samt behovet att stödkonstruktioner avhandlas här då de är centrala i jämförelsen. Ett referensområde söder om Stockholm studeras där komplexa grundläggningsförutsättningar råder som dessutom utgör en bra grund för att göra jämförelsen så verksam som möjligt. Rapporten avhandlar ungefärliga kostnader för grundläggning i de område som studeras ovan, även tillståndsprocesser för hantering av grundvatten samt frågan kring samordning utgör en central del kring de resultat och slutsatser rapporten påvisar.Resultaten visar att kostnadsbesparingar kan göras med metoden förhöjd grundläggning utifrån ett antal givna förutsättningar. De största besparingarna som kan göras är med mindre masshantering samt minskat behov av stödkonstruktioner. Resultatet påvisar en nyanserad bild av konsekvenserna där även negativa aspekter med förhöjd grundläggning lyfts fram. Samordning mellan inblandade aktörer blir än mer relevant då metoden vänder på den traditionella byggnadsordningen. Rapporten ger ett underlag till frågeställningen kring huruvida metoden är tillämpbar eller ej, där rapporten påvisar konkreta för- och nackdelar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)