Revisorns karriär - från revisorsassistent till auktoriserad revisor

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkade hur lång tid det tog att bli auktoriserad revisor. Eftersom det fanns tidigare forskning på individers karriärframgångar inom andra yrken ansåg vi att det borde finnas liknande faktorer som påverkade revisorsassistenternas karriärframgång mot auktorisationen. I andra yrkeskarriärer är det vanligt att en person blir befordrad eftersom han eller hon har en social likhet med den personen som befordrar honom eller henne. Men i vår undersökning av revisorskarriären blir personen befordrad automatiskt genom att bli godkänd på revisorsproven och därför är personen i vår undersökning inte i lika stor grad beroende av ett socialt nätverk. Vår utgångspunkt är att det tar fem år eftersom Revisorsnämnden har satt upp grundkrav som måste bli uppfyllda för att bli auktoriserad. Utifrån tidigare teorier, framförallt karriärteorier och forskning skapade vi en egen teori om auktorisationstiden, som består av olika faktorer som vi anser påverkar auktorisationstiden. Vi har utgått ifrån att vägen till att bli auktoriserad revisor börjar när individen har tagit sin gymnasieexamen. Individen börjar kanske arbeta och får arbetslivserfarenhet inom redovisning. Arbetet kan pågå under den akademiska utbildningen och fram till dess att individen blir anställd som revisorsassistent. Tiden mellan revisorsassistent och tills individen blir auktoriserad revisor kallar vi för total auktorisationstid. Den totala auktorisationstiden består av effektiv auktorisationstid och arbetsavbrott. Effektiv auktorisationstid är den tiden som revisorsassistenten har arbetat heltid med sin anställning. I vår undersökning har vi utgått ifrån den effektiva auktorisationstiden. Alla individen gör inte arbetsavbrott, därför blir det mer jämförbart mellan individerna om man bortser ifrån arbetsavbrottet. Vi anser att individuella karakteristiska drag påverkar den effektiva auktorisationstiden. Vi hävdar att könet påverkar den effektiva auktorisationstiden och att det tar längre tid för en kvinna. När en kvinna får barn ändras ofta hennes värderingar, från att tidigare prioritera arbetet till att istället prioritera familjen. Vi anser att ålder påverkar den effektiva auktorisationstiden eftersom en yngre revisorsassistent har sin studieteknik färsk, vilket gör att de vet hur de ska studera för att minnas mer till provet. Vi anser att den effektiva auktorisationstiden påverkas av en stark motivation, en god hälsa baserad på konditionsträning och en stresstålighet. En person som har en starkare motivation tar till sig kunskapen från uppdragen mycket snabbare än en person som inte har lika stark motivation. Fysisk träning gör att en person orkar mer, tänker klarare och blir mindre sjuk. En person som har medelhög stressnivå upplever att hanteringsförmågan och förmågan till anpassning är större än den press personen utsätts för. I de sociala egenskaperna kommer en persons effektiva auktorisationstid att påverkas av personens arbetslivserfarenhet av redovisningsarbete och sociala miljö. Både den sociala miljön som personen befann sig i under sin ungdom, d v s klassursprung och den som personen befann sig i under sin utbildning, framför allt under sin akademiska utbildning. En person som föds i en högre social klass vet mer om vilka normer och värderingar som väntar dem eftersom personen har anammat föräldrarnas egenskaper och livsstil. En uppdragsgivare som har examen från en prestigefull skola väljer att ge de mer betydande uppdragen till en person som har examen från samma prestigefull skola eller från liknande prestigefull skola. Arbetslivserfarenhet av redovisning innan en person börjar arbeta på en revisionsbyrå gör att den får lättare att komma in i arbetsuppgifterna och förstå organisationskulturen. Den organisation som revisorassistenten blir anställd i kan påverka den effektiva auktorisationstiden genom att erbjuda varierande arbetsuppgifter på grund av sin storlek, att ge stöd med en eller flera mentorer samt möjliggör för den nyanställde att byta position under sin anställningstid. Den medelstora revisionsbyrån har tillräckligt många små och stora klienter för att revisorsassistenten ska få rätt förutsättningar inför revisorsproven. Mentorn kan dela med sig av sin kunskap och ge råd till personen om vad som är viktigt att kunna. En person som har bytt position oftare har fått arbeta med mer varierade uppdrag, får mer bred erfarenhet. Utifrån vår teori har vi skapat hypoteser som vi har valt att testa genom en telefonsurvey. Vi har intervjuat revisorer som har skrivit det nya EU anpassade revisorsprovet och fått sin auktorisation under åren 1999-2004. Vi valde det nya revisorsprovet eftersom det är mest aktuellt idag och i framtiden. Vår svarsfrekvent blev 81 % av 74 auktoriserade revisorer. Vår teori har visat sig förklara två tredjedelar av den effektiva auktorisationstiden. De faktorer som vi fann ha ett samband med den effektiva auktorisationstiden var motivationen och åldern. Faktorer med ett svagt samband med den effektiva auktorisationstiden är stress och examensplats. Teorin har även visat en antydan till att antal positionsbyten har ett samband med den effektiva auktorisationstiden. Våra övriga faktorer som var; kön, hälsa, arbetslivserfarenhet, social klass, mentor och revisionskontorets storlek visade sig inte ha något samband med den effektiva auktorisationstiden. En person som vill göra en snabb karriär inom revisorsyrket bör börja som revisorsassistent direkt efter avklarade studier, eftersom åldern ger en längre effektiv auktorisationstid. En stark motivation ger mer intresse för arbetet och ökar individens målmedvetenhet som i sin tur leder till att individen söker sig till nya utmaningar. En person som vill korta ner sin effektiva auktorisationstid bör lära sig att hantera stress, eftersom vår empiriska undersökning har visat att de personer som har medelhög stressnivå har kortare effektiv auktorisationstid.