Klimatanpassning av Älvstaden - en studie om hur höjda vattennivåer hanteras i fysisk planering av Norra och Södra Älvstranden i Göteborg

Sammanfattning: Göteborg växer och därför vill stadens beslutsfattare bygga ut. Primärt och initialt ska utbyggnad ske längs Norra och Södra Älvstranden, den så kallade Älvstaden. Samtidigt pågår fortsatt klimatförändring och i göteborgstrakten förväntas den bidra med höjda havsvattennivåer och fler extrema vädersituationer som ökad nederbörd och stormar. Risken för översvämningar bland älv- och havsnära bebyggelse ökar och därför är studiens syfte att beskriva och analysera hur frågan om klimatanpassning till höjda havsvattennivåer och extrema vädersituationer hanteras och har hanterats i den fysiska planeringen av Älvstaden. Syftet skall uppnås genom att svara på frågeställningarna: ' Vilka faktorer är viktiga för att möjliggöra och genomföra klimatanpassningsåtgärder? ' Hur har frågan om klimatanpassning hanterats för Norra och Södra Älvstranden, från 1991 fram till idag, i detaljplaner och andra relevanta dokument? ' Vilka klimatanpassningsåtgärder planeras för Älvstaden i framtiden? Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet kulturgeografi med fokus på fysisk planering och klimatanpassning. Det senare berör till stor del miljövetenskapen, varför uppsatsen får anses vara tvärvetenskaplig. En fallstudie har gjorts av det geografiskt avgränsade området, Norra och Södra Älvstranden (Älvstaden) i Göteborg. Två metoder har valts för uppsatsens empiriska del. Dels kvalitativ textanalys av detaljplaner och framtagande av ett planprogram, dels en kvalitativ intervju med landskapsarkitekt och klimatanpassningsexpert Ulf Moback på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Tidigare forskning belyser två ”grenar” av klimatanpassning som är viktiga att ta hänsyn till. Först och främst behöver faktorer såsom uppdaterad information och kunskap, fungerande institutioner och bra beredskapsnivå finnas på plats för att möjliggöra klimatanpassning. Därefter bör rätt sorts fysiska åtgärder, i rätt tid, implementeras för att ge skydd. Adaptiv förvaltning och ett holistiskt synsätt är också viktiga nycklar inför framtidens klimatanpassning. Resultatet av studien visar att traditionell översvämningshantering, såsom lägsta grundläggningsnivå, vattentäta konstruktioner, stängda källarplan eller översvämningståliga grunder har varit och är alltjämt de åtgärder som används. Institutioner och kunskapsnivåer har däremot växt fram genom åren och dagens beredskapsnivå anses vara relativt god. Frågorna om ansvarsfördelning mellan stat, kommun och enskilda, hur finansiering bäst ska ske och hur lagar ska utformas för att möjliggöra klimatanpassning är dock ännu inte lösta. Förundersökningar om storskaliga klimatanpassningsåtgärder, såsom invallning av Göta älv eller implementering av yttre barriärer, har gjorts för att beslut ska kunna fattas om hur hela Älvstaden ska skyddas i framtiden.