Etnisk profilering inom svensk underrättelseverksamhet

Sammanfattning: Underrättelseverksamhet bedrivs till stor del i syfte att förebygga eller förhindra brott. En vital del av utredningsarbetet är att identifiera och avgränsa potentiella misstänkta. Arbetsmetoden kallas för förutsägande profilering. Metoden förutsätter bearbetning och insamling av uppgifter när misstanken ännu inte kan individualiseras. Sådana uppgifter kan innehålla så kallade känsliga personuppgifter. Behandling av känsliga personuppgifter innebär en inskränkning av den registrerades grundläggande fri- och rättigheter. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har fastslagit särskilda krav för att en sådan inskränkning ska anses motiverad. I huvudsak föreligger krav på lagenlighet, en effektiv tillsyn samt att den enskilde garanteras en prövning vid en opartisk instans. När personuppgifterna baseras på etniskt ursprung eller förmodat etniskt ur-sprung utgör registreringen etnisk profilering. Av Dataskyddsreformen följer att förutsägande etnisk profilering får nyttjas inom underrättelsetjänst när det är absolut nödvändigt. Sett till svenska förarbeten innebär kravet att registreringen inte får ske rutinmässigt. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har genom praxis förmedlat en nyanserad vägledning av hur kravet ska tolkas. Den här studien syftar till att utreda regleringen av, samt tillsynen över, förut-sägande etnisk profilering som ett led i underrättelseverksamhet och dess farhågor sett ur ett europarättsligt perspektiv. Av uppsatsens huvudsakliga slut-sats framgår att den inhemska regleringen är konventionsenlig sett till den lagtekniska utformningen. Det föreligger dock en diskrepans mellan lagens utformning i teorin och hur den tar sig uttryck i praktiken. Svenska tillsynsmyndigheter erbjuder en otillräcklig tillsyn över hur förutsägande etnisk profilering används inom underrättelsetjänsten, i termer av lagens efterlevnad i praktiken. Det föreligger vidare en relativt hög tröskel för en-skilda att ta sina rättigheter i anspråk, vilket beror på den begränsade rätten till insyn samt på lagens utformning som sådan. Den svenska tillsynen bör för-stärkas för att få ett sådant praktiskt genomslag som erfordras av unionsrätten och Europakonventionen.