Arbetspendling vid LM Ericsson år 1949 och 2019

Detta är en Kandidat-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Författare: Mattias Svensson; [2019]

Nyckelord: Ericsson; arbetspendling; färdmedel; Kontakten;

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp anställda vid Ericsson i Kista pendlar till arbetet, hur långt avståndet är till arbetet och hur lång tid det skulle ta att cykla. Insamlade data kommer sedan att jämföras med svaren från undersökningen år 1949. Ett sekundärt syfte är att undersöka skillnader i arbetspendling med avseende på kön. Frågeställningar som besvaras i studien är: Vilket färdmedel används för pendling till arbetet och hur förändras det valet beroende på årstid? Är det någon skillnad mellan män och kvinnor gällande val av färdmedel? Hur långt avstånd uppskattar de anställda att de har till arbetet och hur stämmer det överens med det uppmätta avståndet? Hur lång tid uppskattar de anställda att det skulle ta att cykla till arbetet och hur lång tid är den beräknade cykeltiden? Metod: Studien inleddes med att fördjupa kunskapen inom Ericssons historia. Efter att ha letat efter validerade enkäter beslöts att göra en egen enkät. En elektronisk enkät skickades ut till omkring 400 personer via HR-avdelningen på Ericsson varav 121 anställda (51 % kvinnor) valde att svara. I enkäten besvarades frågor om ålder, kön, vanligaste färdsättet till arbetet och skattat avstånd till arbetet. Svaren användes sedan i två olika formler för att beräkna cykeltiden; D = T x 16.14 km/h x 0,763 x (1,604 - 0,0129 x A) för kvinnor och D = T x 20.76 km/h x 0,719 x (1,676 – 0,0147 x A) för män där (D= km), (T=timmar) och (A=ålder). För att räkna ut det exakta cykelavståndet mellan bostad och arbetsplats användes Gmap-pedometer. Resultat: Från att 60 % tog cykeln till arbetet år 1949 till att 9 % gjorde det år 2019, och 1 % som använde sig av ett motordrivet fordon till 40 %. Det är även färre personer som promenerar till arbetet 2019 (1,65 %) jämfört med 1949 (19 %). Inga signifikanta skillnader noterades (p>0,05) mellan kvinnor och män angående val av färdmedel. Medelavståndet till arbetet var 16,48 km och den beräknade cykeltiden var i medeltal 73 minuter. Slutsats: Studien visar att flera faktorer har förändrats mellan år 1949 och 2019. Avståndet till arbetet har blivit längre och fler människor väljer idag bilen som fortskaffningsmedel. Studien kan inte uttala sig om kausalitet. Intressant är att fördelningen mellan kvinnor och män i de olika kategorierna av färdmedel var mycket jämn.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)