AI-konstnärer i den fjärde industriella revolutionen - Hur hanteras AI-genererade verk upphovsrättsligt?

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar hur AI-genererade konstnärliga och litterära alster hanteras upphovsrättsligt i Sverige och i EU. Eftersom USA generellt är ledande i den tekniska utvecklingen på området kan den rättsliga regleringen där påverka Sveriges konkurrensmöjligheter. Därför görs även jämförelser med de amerikanska diskussionerna. Verk med mänsklig delaktighet skyddas om AI:n har använts som verktyg. Redan idag finns dock AI som ensamt kan generera såväl musikstycken som texter och tavlor. Helt AI-genererade verk skyddas inte av upphovsrätt idag pga. direkta och indirekta krav på delaktighet från en fysisk person. Det finns dock omständigheter som tyder på att dessa verk kommer att skyddas i framtiden inom EU och i USA. Uppsatsen redogör därför för några alternativa lösningar för att hantera AI-genererade verk. En möjlighet är att programmeraren till AI:n får upphovsrätt till dess verk. Detta alternativ blir dock långsökt då det saknas ett direkt samband mellan programmeraren och varje enskilt verk. Vidare undersöks möjligheten för AI:n själv att få upphovsrätten. Alternativet baseras på diskussioner inom EU att införa statusen ”elektronisk person” för sofistikerade robotar. Alternativet är intressant men skulle kräva stora lagändringar. Ett annat alternativ är att införa ett investeringsskydd för AI, likt katalogskyddet. Ett sådant skydd har många fördelar, men har inte diskuterats ingående i USA. En ytterligare möjlighet är att låta användaren av AI:n få upphovsrätt, via ett fiktivt anställningsförhållande eller genom att behålla en minimal mänsklig insats i varje enskilt verk. Det förstnämnda alternativet är inte enkelt applicerbart på svensk rätt eftersom det i vissa fall skulle kräva möjlighet för AI att ingå avtal med ”arbetsgivaren”. Det sistnämnda förslaget har många fördelar och skulle inte kräva lagändringar. Trots att det kan diskuteras om det är rimligt att få upphovsrätt med endast en minimal mänsklig insats, skulle en sådan lösning inte innebära ett alltför stort avsteg från dagens upphovsrätt. Sammanfattningsvis utgör flera av alternativen intressanta lösningar. Frågan kräver dock vidare forskning och eventuellt lagstiftning. Som rättsläget ser ut idag är det mest fördelaktigt att bevara kravet på, åtminstone minimal, personlig inblandning i varje enskilt AI-genererat verk, för att på så sätt behålla AI:ns status som verktyg.