Public service, om alla, för alla? : En studie kring generation Y:s minskade användande av public service

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att kartlägga och identifiera en yngre generations, 18 till 30 år, preferenser för konsumtion av etermedia (Tv) inom ramen för uppdraget om public service samt hur de väljer och värderar de tjänster som erbjuds inom Tv-branschen. Det som undersöks närmare är orsaken bakom den minskade användningen av de tjänster som SVT erbjuder gentemot de kommersiella kanalerna och vad denna generation efterfrågar av det utbud som existerar. En kvantitativ metod kommer att användas för undersökningen och de empiriska data som undersökningen grundar sig på kommer att erhållas genom en enkätundersökning som sker via Facebook samt Itslearning där sammanlagt 106 personer deltar. Resultatet analyseras sedan med hjälp av tidigare genomförd forskning och inom teoriområdena värdeskapande, Service Dominant Logic samt tjänsteutveckling. Resultaten visar att denna generation efterfrågar underhållning som främsta värdeskapande aktivitet, i första hand hos de kommersiella kanalerna. Public service anses inte erbjuda ett större utbud av värdeskapande program och visar sig vara den främsta orsaken till varför minskningen av public service sker. Under förutsättning att SVT skulle önska öka generation Y:s konsumtion av public service, så skulle ett genomförande av följande ändringar rekommenderas: en större fokusering mot ett ökat utbud kring underhållande program föreslås som förbättringar som public service kan genomföra och kan om det utförs korrekt attrahera fler individer från denna målgrupp. Generation Y anser även att public service som koncept är värdefullt. Trots detta väljer de inte att i större grad konsumera samt betala för de tjänster som public service erbjuder dem där en ändring av licensen även visar sig vara önskvärd. Samtidigt anser denna generation sig inte vara delaktiga i den värdeskapande process som företagen genomför utan upplever enbart det utbud som erbjuds och skapar inte det upplevda värdet tillsammans med företagen. Det erhållna resultatet visar att den teori som Grönroos (2011) presenterar i figur 3 blir mest användbar då den bekräftar hur värdet kring konsumtion av Tv skapas, nämligen utan företaget och enbart när programmet konsumeras.